Jaakko Frösén
Dagens humanist

Jaakko Frösén

Professor emeritus Jaakko Frösén inledde sin forskarkarriär med språkvetenskapens metoder. Genom papyrusforskning öppnade sig sedan en internationell karriärväg, som har sträckt sig från Egypten till arkeologiska utgrävningar i staden Petra i nuvarande Jordanien. Fröséns arbetsgrupp vid Finlands Athen-institut har å sin sida forskat i den hellenistiska perioden. Utanför den akademiska världen är Frösén känd för sina åtskilliga populärt hållna artiklar, föredrag, utställningar, intervjuer och expertguidningar i länderna kring östra Medelhavet.

Jaakko Frösén

Jaakko Lars Henrik Frösén
9.1.1944, Helsingfors

Filosofie kandidat 1967 (grekisk litteratur), romersk litteratur, psykologi, allmän språkvetenskap (1968), filosofie licentiat 1969 (grekiska och grekisk litteratur, latin och romersk litteratur), filosofie doktor 1974, Helsingfors universitet

Professor emeritus (genom avtal) 2012–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i grekisk filologi (genom inbjudan) 1999–2011, Helsingfors universitet
Längre hunnen forskare och akademiprofessor 1992–1999 och 2006, Finlands Akademi
Direktor för Finlands Athen-institut 1988–1992
Stf. professor i grekiska och grekisk litteratur 1985, Helsingfors universitet
Yngre forskare och äldre forskare 1981–1988, Finlands Akademi
Assistent i grekiska och grekisk litteratur 1977–1981, Helsingfors universitet
Ombud i delegationen för Finska Vetenskapsakademien 1977
Stf. biträdande professor i klassisk filologi 1976, Åbo universitet
Assistent i grekisk litteratur 1974–1976, Helsingfors universitet
Lektor i klassisk filologi 1971–1973, Åbo universitet
Assistent i romersk litteratur 1970, Helsingfors universitet
Stf. lektor i latin 1969, Uleåborgs universitet

Uppdrag som timlärare i skolor, vid universitet, vid sommaruniversitet och vid institut (latin, grekiska, italienska, sociolingvistik, klassisk arkeologi) 1967–

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet: http://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/person/frosen

Forskningsteman
Sociolingvistisk forskning i grekiska
Konservering och publicering av papyrusar, särskilt förkolnade och återanvända
Arkeologiska utgrävningar på Arons berg i staden Petra
Alexandria-patriarkatets medeltida handskrifter (konservering, digitalisering, kodikologi)

Doktorsavhandlingen Prolegomena to a Study of the Greek Language in the First Centuries A.D. – The problem of Koiné and Atticism 1974
Publicering av papyrustexter tillsammans med andra 1979–
Petra – The Mountain of Aaron I–III tillsammans med andra
Ett flertal artiklar, bokrecensioner, publikationer, läroböcker, bandinspelningar, videor, radio- och tv-program och utställningar. Har även varit verksam som expertguide på över 100 resor till länderna kring östra Medelhavet.

Bild: Mika Federley
Text: Jaakko Frösén (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen

Papyrusforskning

Papyrusforskningen i Finland har långa traditioner. Forskningsgruppen vid Helsingfors universitet (sidan på finska) inledde sin verksamhet under Henrik Zilliacus (sidan på engelska) ledning 1968, gjorde ett internationellt genombrott 1979 och har sedan dess blivit erkänd som en skola med internationell betydelse. Utöver professor Zilliacus bestod arbetsgruppen av Jaakko Frösén, Paavo Hohti, Jorma Kaimio och Maarit Kaimio.

Läs mer

Utgrävningar på Aronberget i staden Petra

Finländska arkeologer forskade under åren 1997–2007 på berget Jabal an-Nabi Haru (profeten Arons berg) som är beläget på cirka 5 kilometers avstånd från ruinstaden Petras centrum. I den judiska, kristna och islamiska traditionen ses berget som Moses storebrors, Arons, begravningsplats. På 1300-talet byggdes en liten muslimsk helgedom på bergstoppen i kyrkans ruiner. Enligt vissa källor fanns det tidigare både ett kloster och en kyrka på berget, men man vet inte exakt när de kristna har övergett platsen. Detta uppskattas dock ha hänt först efter korstågen. Det huvudsakliga forskningsobjektet är det cirka 3000 kvadratmeter stora ruinområdet som är beläget på ungefär 1250 meters höjd nedanför den muslimska helgedomen. Forskare som besökte platsen tidigare antog att ruinerna förr hade varit ett bysantinskt kloster.

Läs mer

Alexandria-patriarkatets medeltida bibliotek

Syftet med projektet om biblioteket i Alexandria var att rädda och bevara den kulturtradition som består av det grekisk-ortodoxa patriarkatets handskriftssamling och att överlämna materialet för forskares bruk i form av ett digitalt bibliotek. Biblioteket är en relikt av det berömda fornkristna biblioteket i Alexandria. Det grundades samtidigt med den första kristna församlingen och kyrkan i Egypten. Enligt legenden var grundaren evangelisten Markus, som antagligen led martyrdöden år 63.

Läs mer