Papyrusforskningen i Finland har långa traditioner. Forskningsgruppen vid Helsingfors universitet (sidan på finska) inledde sin verksamhet under Henrik Zilliacus (sidan på engelska) ledning 1968, gjorde ett internationellt genombrott 1979 och har sedan dess blivit erkänd som en skola med internationell betydelse. Utöver professor Zilliacus bestod arbetsgruppen av Jaakko Frösén, Paavo Hohti, Jorma Kaimio och Maarit Kaimio.

Gruppen inledde sitt arbete med skriftliga fragment, dokument och brev som härrör från Egypten under den romerska tiden, Fifty Oxyrhynchus Papyri (1979). Arbetet fortsatte med papyrussamlingarna i Nationalbiblioteket i Wien, Corpus Papyrorum Raineri (1979) och Papyrus Erzherzog Rainer (1983), som innehöll dokument och brev från romerska och bysantinska Egypten och ett latinskt dokument från staden Ravenna. I Wien bekantade sig forskningsgruppen också med konserveringsmetoder för mumiekartonger. Helsingfors universitet fick också en egen papyrussamling, som bestod av 47 fragment av återvunna papyrusar som härstammade från två olika mumiekartonger. Dessa publicerades år 1986 under titeln Papyri Helsingienses (P. Hels. I).

Därefter kom Frösén att ägna sig helt och hållet åt papyrusar. Han reste omkring bland papyrussamlingar i Europa och Egypten för att öppna mumiekartonger och förkolnade papyrusrullar. Därtill fortsatte han att utveckla de konserveringsmetoder som han hade lärt sig i Wien. Som tack för detta arbete fick de finländska forskarna tillåtelse att publicera nytt material.

Forskningsenheten arbetar fortfarande med så kallade ”normala” papyrusar. Arbetsgruppen har också arbetat med litterära papyrusar, det vill säga filosofiska fragment från samlingar i Berlin och dikter från samlingar i London. Just nu arbetar gruppen med dokument från samlingarna i Wien. Detta material omfattar bland annat en sju meter lång lista av 755 personers skattebetalningar och rättshistoriskt sett intressanta dokument från Egypten under romerska tiden. Dessa papyrusar kommer att publiceras av Jaakko Frösén, Tiina Purola och Erja Salmenkivi.

Utgående från papyrusmaterialet har det också skrivits en licentiatavhandling och två doktorsavhandlingar: Tiina Purolas Epigrammikokoelmat papyruksissa (Helsingfors universitet 1996), Marjaana Vesterinens (numera känd som Manna Satama) Dancing and Professional Dancers in Roman Egypt (Helsingfors universitet 2007) och Marja Vierros Bilingual Notaries in Hellenistic Egypt. A Study of Language Use (Helsingfors universitet 2011), som också har publicerats i ny upplaga under namnet Bilingual Notaries in Hellenistic Egypt. A Study of Greek as a Second Language. Collectanea Hellenistica V. (Bryssel 2012).

Forskningsgruppen har inte bara varit framgångsrik med och blivit världsberömd för att ha öppnat förkolnade papyrusrullar, utan också genom att ha fått fram återvunna papyrusar från mumiekartonger ( sidan på finska) utan att målningarna på kartongernas yta har gått sönder. Detta arbete har gruppen utfört delvis vid Helsingfors universitet, men framförallt i Wien, London, Budapest och Berlin. De återvunna grekiska och egyptiska papyrusarna från mumiekartonger är viktiga källor för historie- och litteraturforskningen, eftersom de härstammar från ptolemeiska dynastin från de tre sista århundradena före vår tideräkning. Materialet omfattar bland annat en mycket skör papyrusrulle, en egyptisk dödsbok, som forskningsgruppen har öppnat i Egyptiska museet i Kairo.

Jaakko Frösén, Tiina Purola och Erja Salmenkivi har medverkat i konserveringen och publiceringen av återvunna papyrusar. Salmenkivi skrev också sin doktorsavhandling om papyrusarna i mumiekartonger som finns i Berlins samlingar: Cartonnage Papyri in Context. New Ptolemaic Documents from Abû Sîr al-Malaq. Commentationes Humanarum Litterarum 119 (Helsingfors 2002).

(VIDEO) “Papyrus and painting. A method of conserving mummy cartonnages.”

Alla publicerade grekiska papyrusdokument har matats in i de internationella digitala databankerna DDbDP – Duke Data Bank of Documentary Papyri och HGV – Heidelberger Gesamtverzeichnis der griechischen Papyrusurkunden. Bilderna i dokumenten finns däremot i en skild databank, APIS – Advanced Papyrological Information System. Allt skrivet material finns också i en databank över grekiska texter, Thesaurus Linguae Graecae. All metadata om texter som härrör från Egypten 800 f.v.t.–800 e.v.t. finns i portalen Trismegistos och i papyrusbibliografin. Där har alla tillgång till dem.