Syftet med projektet om biblioteket i Alexandria var att rädda och bevara den kulturtradition som består av det grekisk-ortodoxa patriarkatets handskriftssamling och att överlämna materialet för forskares bruk i form av ett digitalt bibliotek. Biblioteket är en relikt av det berömda fornkristna biblioteket i Alexandria. Det grundades samtidigt med den första kristna församlingen och kyrkan i Egypten. Enligt legenden var grundaren evangelisten Markus, som antagligen led martyrdöden år 63.

Numera omfattar bibliotekets samlingar endast cirka 530 grekiska och arabiska handskrifter, varav den äldsta är daterad till år 952, och cirka tvåtusen sällsynta inkunabler, det vill säga tidiga tryckta böcker. Utöver liturgisk och teologisk litteratur omfattar samlingarna också texter av författare såväl från antikens Grekland som från medeltida Bysans, bland annat verk av Aristoteles och medeltida kommentarer till dem. I biblioteket bevaras utöver böcker också patriarkatets arkiv och tidiga opublicerade källor om Egyptens kyrkohistoria från och med 1500-talet.

Digitaliseringsprojektet strävade efter att överföra handskrifterna till elektroniskt format. På så sätt bevaras de bättre och kan göras lättare tillgängliga. Det virtuella biblioteket erbjuder bibliotekets samlingar för forskarnas bruk via internet.

I samband med digitaliseringen av handskrifterna har det också utarbetats en lista som fyller de senaste vetenskapliga kraven. Också bibliotekets historia utreddes som en del av projektet. Genom tiderna har handskrifter tillfälligt evakuerats men också donerats eller annars överförts från biblioteket i Alexandria till andra samlingar på olika håll i världen. Detta skedde i synnerhet under 1600-talet genom Konstantinopel. Det mest kända exemplet är det mest kompletta bibelmanuskriptet Codex Alexandrinus, som numera finns i London.

Det digitaliserade virtuella biblioteket kommer att placeras i Nationalbiblioteket och en säkerhetskopia kommer att bevaras i Alexandrias nya bibliotek (Bibliotheca Alexandrina).

De ledande experterna på digitalisering av gamla texter och ritningar blev inbjudna till en internationell konferens vid Helsingfors universitet år 2010. Föredragen har publicerats i verket Eikonopoiia – Digital Imaging of Ancient Textual Heritage, Commentationes Humanarum Litterarum 129 (Helsingfors 2011). Det humanistiska forskningsprojektet som tillämpade informationsteknologi gav alltså också upphov till internationellt samarbete inom området.