Tillbaka

Jaakko Frösén

Jaakko Lars Henrik Frösén
9.1.1944, Helsingfors

Filosofie kandidat 1967 (grekisk litteratur), romersk litteratur, psykologi, allmän språkvetenskap (1968), filosofie licentiat 1969 (grekiska och grekisk litteratur, latin och romersk litteratur), filosofie doktor 1974, Helsingfors universitet

Professor emeritus (genom avtal) 2012–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i grekisk filologi (genom inbjudan) 1999–2011, Helsingfors universitet
Längre hunnen forskare och akademiprofessor 1992–1999 och 2006, Finlands Akademi
Direktor för Finlands Athen-institut 1988–1992
Stf. professor i grekiska och grekisk litteratur 1985, Helsingfors universitet
Yngre forskare och äldre forskare 1981–1988, Finlands Akademi
Assistent i grekiska och grekisk litteratur 1977–1981, Helsingfors universitet
Ombud i delegationen för Finska Vetenskapsakademien 1977
Stf. biträdande professor i klassisk filologi 1976, Åbo universitet
Assistent i grekisk litteratur 1974–1976, Helsingfors universitet
Lektor i klassisk filologi 1971–1973, Åbo universitet
Assistent i romersk litteratur 1970, Helsingfors universitet
Stf. lektor i latin 1969, Uleåborgs universitet

Uppdrag som timlärare i skolor, vid universitet, vid sommaruniversitet och vid institut (latin, grekiska, italienska, sociolingvistik, klassisk arkeologi) 1967–

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet: http://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/person/frosen

Forskningsteman
Sociolingvistisk forskning i grekiska
Konservering och publicering av papyrusar, särskilt förkolnade och återanvända
Arkeologiska utgrävningar på Arons berg i staden Petra
Alexandria-patriarkatets medeltida handskrifter (konservering, digitalisering, kodikologi)

Doktorsavhandlingen Prolegomena to a Study of the Greek Language in the First Centuries A.D. – The problem of Koiné and Atticism 1974
Publicering av papyrustexter tillsammans med andra 1979–
Petra – The Mountain of Aaron I–III tillsammans med andra
Ett flertal artiklar, bokrecensioner, publikationer, läroböcker, bandinspelningar, videor, radio- och tv-program och utställningar. Har även varit verksam som expertguide på över 100 resor till länderna kring östra Medelhavet.

Bild: Mika Federley
Text: Jaakko Frösén (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen

Alexandria-patriarkatets medeltida bibliotek

Syftet med projektet om biblioteket i Alexandria var att rädda och bevara den kulturtradition som består av det grekisk-ortodoxa patriarkatets handskriftssamling och att överlämna materialet för forskares bruk i form av ett digitalt bibliotek. Biblioteket är en relikt av det berömda fornkristna biblioteket i Alexandria. Det grundades samtidigt med den första kristna församlingen och kyrkan i Egypten. Enligt legenden var grundaren evangelisten Markus, som antagligen led martyrdöden år 63.

Numera omfattar bibliotekets samlingar endast cirka 530 grekiska och arabiska handskrifter, varav den äldsta är daterad till år 952, och cirka tvåtusen sällsynta inkunabler, det vill säga tidiga tryckta böcker. Utöver liturgisk och teologisk litteratur omfattar samlingarna också texter av författare såväl från antikens Grekland som från medeltida Bysans, bland annat verk av Aristoteles och medeltida kommentarer till dem. I biblioteket bevaras utöver böcker också patriarkatets arkiv och tidiga opublicerade källor om Egyptens kyrkohistoria från och med 1500-talet.

Digitaliseringsprojektet strävade efter att överföra handskrifterna till elektroniskt format. På så sätt bevaras de bättre och kan göras lättare tillgängliga. Det virtuella biblioteket erbjuder bibliotekets samlingar för forskarnas bruk via internet.

I samband med digitaliseringen av handskrifterna har det också utarbetats en lista som fyller de senaste vetenskapliga kraven. Också bibliotekets historia utreddes som en del av projektet. Genom tiderna har handskrifter tillfälligt evakuerats men också donerats eller annars överförts från biblioteket i Alexandria till andra samlingar på olika håll i världen. Detta skedde i synnerhet under 1600-talet genom Konstantinopel. Det mest kända exemplet är det mest kompletta bibelmanuskriptet Codex Alexandrinus, som numera finns i London.

Det digitaliserade virtuella biblioteket kommer att placeras i Nationalbiblioteket och en säkerhetskopia kommer att bevaras i Alexandrias nya bibliotek (Bibliotheca Alexandrina).

De ledande experterna på digitalisering av gamla texter och ritningar blev inbjudna till en internationell konferens vid Helsingfors universitet år 2010. Föredragen har publicerats i verket Eikonopoiia – Digital Imaging of Ancient Textual Heritage, Commentationes Humanarum Litterarum 129 (Helsingfors 2011). Det humanistiska forskningsprojektet som tillämpade informationsteknologi gav alltså också upphov till internationellt samarbete inom området.

Hans helighet Petrus VII, påve och patriark av Alexandria och hela Afrika, och Jaakko Frösén bekantar sig under arkitektens ledning med planer på ett nytt residens och bibliotek år 1999. Foto: Tuuli Luukas.

 

Tillbaka