Tillbaka

Jaakko Frösén

Jaakko Lars Henrik Frösén
9.1.1944, Helsingfors

Filosofie kandidat 1967 (grekisk litteratur), romersk litteratur, psykologi, allmän språkvetenskap (1968), filosofie licentiat 1969 (grekiska och grekisk litteratur, latin och romersk litteratur), filosofie doktor 1974, Helsingfors universitet

Professor emeritus (genom avtal) 2012–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i grekisk filologi (genom inbjudan) 1999–2011, Helsingfors universitet
Längre hunnen forskare och akademiprofessor 1992–1999 och 2006, Finlands Akademi
Direktor för Finlands Athen-institut 1988–1992
Stf. professor i grekiska och grekisk litteratur 1985, Helsingfors universitet
Yngre forskare och äldre forskare 1981–1988, Finlands Akademi
Assistent i grekiska och grekisk litteratur 1977–1981, Helsingfors universitet
Ombud i delegationen för Finska Vetenskapsakademien 1977
Stf. biträdande professor i klassisk filologi 1976, Åbo universitet
Assistent i grekisk litteratur 1974–1976, Helsingfors universitet
Lektor i klassisk filologi 1971–1973, Åbo universitet
Assistent i romersk litteratur 1970, Helsingfors universitet
Stf. lektor i latin 1969, Uleåborgs universitet

Uppdrag som timlärare i skolor, vid universitet, vid sommaruniversitet och vid institut (latin, grekiska, italienska, sociolingvistik, klassisk arkeologi) 1967–

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet: http://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/person/frosen

Forskningsteman
Sociolingvistisk forskning i grekiska
Konservering och publicering av papyrusar, särskilt förkolnade och återanvända
Arkeologiska utgrävningar på Arons berg i staden Petra
Alexandria-patriarkatets medeltida handskrifter (konservering, digitalisering, kodikologi)

Doktorsavhandlingen Prolegomena to a Study of the Greek Language in the First Centuries A.D. – The problem of Koiné and Atticism 1974
Publicering av papyrustexter tillsammans med andra 1979–
Petra – The Mountain of Aaron I–III tillsammans med andra
Ett flertal artiklar, bokrecensioner, publikationer, läroböcker, bandinspelningar, videor, radio- och tv-program och utställningar. Har även varit verksam som expertguide på över 100 resor till länderna kring östra Medelhavet.

Bild: Mika Federley
Text: Jaakko Frösén (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen

Utgrävningar på Aronberget i staden Petra

Finländska arkeologer forskade under åren 1997–2007 på berget Jabal an-Nabi Haru (profeten Arons berg) som är beläget på cirka 5 kilometers avstånd från ruinstaden Petras centrum. I den judiska, kristna och islamiska traditionen ses berget som Moses storebrors, Arons, begravningsplats. På 1300-talet byggdes en liten muslimsk helgedom på bergstoppen i kyrkans ruiner. Enligt vissa källor fanns det tidigare både ett kloster och en kyrka på berget, men man vet inte exakt när de kristna har övergett platsen. Detta uppskattas dock ha hänt först efter korstågen. Det huvudsakliga forskningsobjektet är det cirka 3000 kvadratmeter stora ruinområdet som är beläget på ungefär 1250 meters höjd nedanför den muslimska helgedomen. Forskare som besökte platsen tidigare antog att ruinerna förr hade varit ett bysantinskt kloster.

Projektet inleddes efter att finländska papyrusforskare började öppna och läsa de förkolnade papyrusrullarna som de fann i ruinerna av kyrkan i Petra. En av papyrusarna från år 573 nämner ”den helige överstepräst Arons hus” utanför staden Petra. I dokumentet nämns således Arons pilgrimsplats, det vill säga klostret.

Jaakko Frösén på toppen av Aronberget 2005. Sjuttio meter nedåt görs utgrävningar vid Arons pilgrimsplats. Foto: Christina Danielli.

Projektets syfte har varit att gräva upp och restaurera klostrets strukturer och att publicera de arkeologiska fynden. Som en del av projektet har det också utförts en geologisk undersökning av området runt berget och en inventering av de arkeologiska objekten på området. Detta arbete har resulterat i en utredning av klostrets karaktär och omfång, i en topografisk undersökning av klostret och området runtomkring det samt i en historisk kartläggning och bestämning av områdets kontakter till den närliggande staden Petra. Första delen av forskningsresultaten publicerades år 2008 och den tredje delen år 2013. Den andra delen kommer att publiceras under 2015 och är således den sista delen som blir färdig. Efter att klostrets strukturer har blivit konserverade och täckta kommer platsen att öppnas för turister.

Det har gjorts tredimensionella virtuella modeller av ruinområdet och dess rekonstruktion. Dessa ingår i bilagan av de slutliga publikationerna. Samarbetet mellan arkeologerna och de tekniska experterna på kartografi har varit enastående.

Jaakko Frösén i en ravin i staden Petra. I bakgrunden syns templet Al Khazneh. Foto: Simopekka Virkkula, 2000.

År 2002 ordnades utställningen PetraAmos Andersons konstmuseum i Helsingfors. Utställningen var populär och väckte mycket uppmärksamhet. I samband med utställningen publicerades också boken Petra – Antiikin kadonnut kaupunki, antikens försvunna stad (red. Erko Mikkola), Amos Anderson, Helsingfors 2002 på finska och svenska. I engelsk version hette boken Petra – A City Forgotten and Rediscovered (red. Jaakko Frösén och Zbigniew T. Fiema), Amos Anderson, Helsingfors 2002.

Paula Koukis doktorsavhandling i arkeologi och geologi The Hinterland of a City. Rural Settlement and Land Use in the Petra Region from the Nabataean-Roman to the Islamic Period godkändes vid Helsingfors universitet år 2012. I sin forskning tillämpade Kouki nya landskapsarkeologiska metoder.

Tillbaka