Gruppen som arbetar med papyrusforskning vid Helsingfors universitet forskar i två olika samlingar av förkolnade papyrusar: Bubastis länsarkiv och Petras familjearkiv.

I den forntida egyptiska staden Bubastis vid Nildeltat härjade under 200-talet e.v.t. en brand, som förmodligen var anlagd. Till följd av branden blev dokumenten som fanns i stadens förvaltningsbyggnad förkolnade, vilket å sin sida hjälpte dokumenten att bevaras i områdets fuktiga klimat. I huvudsak handlar dokumenten om beskattningen och den offentliga förvaltningen under det tredje seklets första hälft. Dokumenten är mycket intressanta och viktiga historiska källor, eftersom bara få liknande arkiv från lokalförvaltningar under den romerska tiden har bevarats. Tidsskildringen är betydande, eftersom dokumenten berättar om hur förvaltningen fungerade – eller snarare inte fungerade – på den tiden. Dokumenten handlar huvudsakligen om den allt hårdare beskattningen i Romerska riket under den långvariga djupa lågkonjunkturen, som dessutom var den sista i riket. Dessa material upphittades vid en hemlig utgrävning på 1960-talet.

Förkolnade papyrusar bevaras bland annat i samlingarna i Nationalbiblioteket i Wien och vid Universität zu Köln. En del finns också bevarade vid Atens universitet, i Barcelona och vid Duke University i USA. Det har publicerats två verk om Bubastis papyrusar: Die verkohlten Papyri aus Bubastos, P. Bub. I–II, 1990–1998. I detta publiceringsarbete har i synnerhet Tiina Purola och Manna Satama (tidigare Vesterinen) spelat en viktig roll.

Förkolnade papyrusar upphittades i staden Petra i Jordanien år 1993. Amerikanska arkeologer grävde upp ruinerna av en stor bysantinsk kyrka i stadens centrum. I kyrkans förråd fann de förkolnade papyrusar från 500-talet, det vill säga från en tid då Petra egentligen inte borde ha funnits efter att ha blivit förstört i jordbävningar. Arbetsgruppen vid Helsingfors universitet öppnade rullarna och återställde texterna till läsbar form i staden Amman under åren 1994–1995. De grekiska dokumenten handlar om Theodoros Obonianos sons och hans släkts egendom i Petra och i dess omgivning ända fram till Gaza vid Medelhavets strand. Forskare vid Helsingfors universitet och University of Michigan arbetar med att publicera dessa texter. En av de förkolnade papyrusarna nämner också överstepräst Arons hus, vilket resulterade i arkeologiska utgrävningar på Aronberget i Petra. Papyrusar från Petra har publicerats i fyra delar (The Petra Papyri, P. Petra, I–IV, 2002–2013). Manuskriptet till den femte och sista delen (The Petra Papyri V) kommer att bli färdigt under år 2015.

Under arbetsprocessens lopp har ansvaret överförts från Jaakko Frösén till docent Antti Arjava. Andra medlemmar i den finländska arbetsgruppen har varit Matias Buchholz, Jorma Kaimio, Maarit Kaimio, Marjo Lehtinen, Mari Mikkola, Mari Mustonen, Tiina Purola, Tiina Rankinen, Erja Salmenkivi, Manna Satama (tidigare Vesterinen) och Marja Vierros. En arbetsgrupp bestående av sex personer från University of Michigan har också deltagit i publiceringsarbetet. Även andra finländare och amerikaner har medverkat i arbetet som har omfattat konservering, fotografering och editering av bilder. Experthjälp har arbetsgruppen däremot huvudsakligen fått av forskare från Jordanien och USA. Matias Buchholz skrev också sin doktorsavhandling, Römisches Recht auf Griechisch : Prolegomena zu einer linguistischen Untersuchung der Zusammensetzung und Semantik des byzantinischen prozessrechtlichen Wortschatzes (Helsingfors universitet 2015), delvis utgående från de förkolnade papyrusarna upphittade i Petra.