Tillbaka

Jaakko Frösén

Jaakko Lars Henrik Frösén
9.1.1944, Helsingfors

Filosofie kandidat 1967 (grekisk litteratur), romersk litteratur, psykologi, allmän språkvetenskap (1968), filosofie licentiat 1969 (grekiska och grekisk litteratur, latin och romersk litteratur), filosofie doktor 1974, Helsingfors universitet

Professor emeritus (genom avtal) 2012–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i grekisk filologi (genom inbjudan) 1999–2011, Helsingfors universitet
Längre hunnen forskare och akademiprofessor 1992–1999 och 2006, Finlands Akademi
Direktor för Finlands Athen-institut 1988–1992
Stf. professor i grekiska och grekisk litteratur 1985, Helsingfors universitet
Yngre forskare och äldre forskare 1981–1988, Finlands Akademi
Assistent i grekiska och grekisk litteratur 1977–1981, Helsingfors universitet
Ombud i delegationen för Finska Vetenskapsakademien 1977
Stf. biträdande professor i klassisk filologi 1976, Åbo universitet
Assistent i grekisk litteratur 1974–1976, Helsingfors universitet
Lektor i klassisk filologi 1971–1973, Åbo universitet
Assistent i romersk litteratur 1970, Helsingfors universitet
Stf. lektor i latin 1969, Uleåborgs universitet

Uppdrag som timlärare i skolor, vid universitet, vid sommaruniversitet och vid institut (latin, grekiska, italienska, sociolingvistik, klassisk arkeologi) 1967–

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet: http://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/person/frosen

Forskningsteman
Sociolingvistisk forskning i grekiska
Konservering och publicering av papyrusar, särskilt förkolnade och återanvända
Arkeologiska utgrävningar på Arons berg i staden Petra
Alexandria-patriarkatets medeltida handskrifter (konservering, digitalisering, kodikologi)

Doktorsavhandlingen Prolegomena to a Study of the Greek Language in the First Centuries A.D. – The problem of Koiné and Atticism 1974
Publicering av papyrustexter tillsammans med andra 1979–
Petra – The Mountain of Aaron I–III tillsammans med andra
Ett flertal artiklar, bokrecensioner, publikationer, läroböcker, bandinspelningar, videor, radio- och tv-program och utställningar. Har även varit verksam som expertguide på över 100 resor till länderna kring östra Medelhavet.

Bild: Mika Federley
Text: Jaakko Frösén (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen

Spetsforskningsenheten Skriftliga källor från antikens Grekland

Forskningsenheten Skriftliga källor från antikens Grekland, som Jaakko Frösén först gav idén till och senare ledde vid Helsingfors universitet, utsågs under åren 2000–2011 två gånger till en spetsforskningsenhet av Finlands Akademi. Enheten har arbetat med fem omfattande forskningsprojekt:

  1. konservering och publicering av papyrustexter, i synnerhet förkolnade papyrusar och återvunna texter från mumiekartonger
  2. arkeologiska utgrävningar på Aronberget i den arkeologiska staden Petra i Jordanien
  3. räddning och digitalisering av medeltida handskrifter från det grekisk-ortodoxa patriarkatets medeltida bibliotek i Alexandria
  4. grekisk epigramdiktning ristad i sten under romerska tiden (lett av docent Erkki Sironen)
  5. variation och förändring i grekiska och latin (lett av docent Martti Leiwo).
Jan Vihonen presenterade spetsforskningsenhetens verksamhet på bok- och vetenskapsmässan i Åbo 2010. Foto: Finlands Akademis arkiv.

Forskningsenheten är fortfarande verksam, men inte i lika stor omfattning som tidigare. Genom sina projekt strävar forskningsenheten efter att rädda, bevara, publicera och förklara papyrusar, inristningar och handskrifter som tidigare forskning inte har känt till samt att göra dessa skrifter tillgängliga för experter. Enheten koncentrerar sitt forskningsarbete i synnerhet på skrifter som har ansetts vara alltför svårtolkade och därför inte har fått den uppmärksamhet de förtjänat. Svårigheterna sammanhänger med själva materialet som texterna är skrivna på och med skrifternas utseende och innehåll (handskrifter på pergament och papper). Också det att skriftmaterialen har återvunnits (papyrusar från mumiekartonger) vållar problem. Svårigheterna är också förknippade med hur skrifterna har bevarats (förkolnade papyrusar) och var de har bevarats (slutna samlingar). För att man ska kunna hantera dessa material och göra dem tillgängliga för forskare, måste man behärska och kunna utveckla konserverings- och digitaliseringsmetoder samt ha nya metodiska tillvägagångssätt och tvärvetenskapliga kontakter.

I Finland har enheten samarbetat inom forskningens och utbildningens område med Tekniska högskolan, senare Aalto-universitetet (fotogrammetri, informationsbehandling, arkitektur), Esbo-Vanda tekniska yrkeshögskola, senare yrkeshögskolan Metropolia (lantmäteri, konservering), Konstindustriella högskolan, senare Aalto-universitetet (multimedia) och Tammerfors universitet (informationslära). Enheten har också arbetat vid och samarbetat med sexton utländska universitet och samlingar i Europa, Mellanöstern, Egypten och USA.

Vid olika universitet och högskolor har det också skrivits flera avhandlingar som sammanhänger med forskningsenhetens verksamhet.

Spetsforskningsenheten ledd av Jaakko Frösén presenterade sina forskningsresultat på bok- och vetenskapsmässan i Åbo 2010. Foto: Finlands Akademis arkiv.

 

Tillbaka