Aldrig tidigare har det spelats så mycket antika grekiska tragedier som det görs i dagens värld. Något evigt och berörande måste det alltså finnas i dem.

Dramer från antikens Grekland har översatts till finska i alltför liten utsträckning. Klassiker borde även finnas tillgängliga i olika slags översättningar, eftersom översättningar som är avsedda för läsning nödvändigtvis inte lämpar sig för att bli uppförda på teater och vice versa.

Att forska i dokument som är skrivna på papyrus har redan länge varit en favoritgren för greklandsforskarna vid Helsingfors universitet. Också inom det här området har min lärare Henrik Zilliacus haft en avgörande inverkan. Det är tack vare honom som vi i Finland kunde publicera en presentabel samling av papyrus…

Universitetet har erbjudit mig många glädjestunder såväl i forskningen som i undervisningen. Onekligen är den mest oförglömliga stunden ändå filosofiska fakultetens promotion år 2000, där jag var promotor. Jag var den första kvinnliga promotorn vid fakulteten – och troligen i hela Finland.

Ett av mina intressantaste arbetsuppdrag utanför universitetsvärlden mötte jag då jag medverkade i det bibelöversättningsarbete, som sattes igång år 1973 efter ett kyrkomöte för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Jag deltog i översättningsarbetet som expert i grekiska. Arbetet resulterade år 1992 i en ny bibelöversättning som togs i bruk i stället för versionen som hade godkänts år 1935.

Under min långa karriär vid universitetet har jag fått se hur den finska antikforskningen på ett glädjande vis har förstärkts, fått flera forskare, blivit mångsidigare till innehållet och kunnat uppnå ett gott rykte internationellt.