Ett av mina intressantaste arbetsuppdrag utanför universitetsvärlden mötte jag då jag medverkade i det bibelöversättningsarbete, som sattes igång år 1973 efter ett kyrkomöte för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Jag deltog i översättningsarbetet som expert i grekiska. Arbetet resulterade år 1992 i en ny bibelöversättning som togs i bruk i stället för versionen som hade godkänts år 1935.

Jag medverkade i Nya Testamentets översättningsenhet och granskningstjänst under åren 1984 och 1986–1989. I ekumenikens anda gjordes arbetet tillsammans med den ortodoxa och katolska kyrkan samt rådet för de fria kristna i Finland. Viktigt var också en växelverkan mellan filologer, teologer och representanter för det finska språket, för att inte tala om den omfattande feedback vi fick av lekmän.

Arbetet fortsatte år 1999. Då fattades det på kyrkomötet beslut om att utse en översättningskommitté också för finska översättningar av Gamla Testamentets apokryfiska böcker. Dessa texter har förvarats bland annat i den grekiska översättningen Septuaginta. Jag var med i kommittén under åren 2000–2007 då kyrkomötet godkände översättningen. Det här arbetet var, om möjligt, ännu mer givande än att översätta Nya Testamentet. Detta kom sig av att vi ständigt var tvungna att diskutera grekiskans, hebreiskans och finskans betoningar i textens framställning.

I hemlandet har jag utöver sakkunniguppdrag inom mitt eget område också varit verksam i olika organ och stiftelser som finansierar vetenskap och konst. Jag har varit medlem i Finland Akademis humanistiska forskningsråd 1990–1994, medlem i Finska Kulturfondens styrelse 1977–1986 och förvaltningsråd 1986–1995 samt medlem i styrelsen för Emil Aaltosen säätiö (Emil Aaltonens stiftelse) 1994–2009. Därtill har jag varit en inbjuden medlem i Finska Vetenskapsakademien sedan 1982. Jag har blivit tilldelad Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros Orden och Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden.