Johan Vilhelm Snellman
Dagens humanist

Johan Vilhelm Snellman

År 1837 meddelade den då drygt 30-årige docenten Johan Vilhelm Snellman att han skulle börja föreläsa om akademisk frihet. Detta resulterade i att den unge docenten hamnade i en flerårig fejd med universitetets ledning. I grund och botten handlade tvisten om synen på hur universitetet borde utformas. Senare blev Snellman känd som grundaren till den finsknationella rörelsen och som Finlands nationalfilosof. Därtill förfinskades tiotusentals släktnamn vid festligheterna till minne av hans hundraårsdag.

Johan Vilhelm Snellman

Johan Vilhelm Snellman
12.5.1806, Stockholm – 4.7.1881, Kyrkslätt

Filosofie kandidat 1831, filosofie magister 1832, Kejserliga Alexanders-universitetet

Professor i sedelära och vetenskapernas system 1856–1860, professor i filosofi 1860–1863, Kejserliga Alexanders-universitetet
Rektor 1843–1849, Kuopion yläalkeiskoulu (Högre elementarskolan i Kuopio)
Docent i filosofi 1835–1839, Kejserliga Alexanders-universitetet
Journalist i tidningarna Saima 1844–1846, Maamiehen ystävä 1844–1856 och Litteraturblad 1847–1863

Senator 1863–1868
Lantdagsman 1867, 1872, 1877–1878

Hedersutmärkelser
Adlad 1866
Riddartecknet av tredje klass av Sankt Vladimirs orden
Hedersdoktor 1861, Kejserliga Alexanders-universitetet
Kansliråd 1859

Flera offentliga minnesmärken på olika håll i Finland

Uppkallade och utsedda efter honom
Minnesdag, finskhetens dag 12.5
Största marksedeln 1940–1986, jubileumsmynt 2006
Snellman-instituutti (Snellman-institutet), Kuopio 1983
J.V. Snellmans hemmuseum, Kuopio 1981
Gator och skvärer bland annat i Helsingfors, Karleby, Kuopio, Villmanstrand, St. Michel, Uleåborg och Äänekoski
Snellman-korkeakoulu (Snellman‐högskolan), Helsingfors 1980
Snellmanin koulu (Snellmans skola) i Åbo, Kuopio och Helsingfors
Frimärke 1956, 2006

Samlade verk (på finska)

Bild: Helsingfors universitetsmuseum

 

Texter: Juha Himanka och Tomas Sjöblom
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

 

Att bygga upp en finsk identitet

Johan Vilhelm Snellman, som härstammade från en präst- och tjänstemannasläkt, skrev in sig vid universitetet 1822. Snellmans ursprungliga syfte var att studera till präst. Han var dock tvungen att avbryta sina studier på grund av ekonomiska svårigheter och bestämde sig därefter för att avlägga en filosofie kandidatexamen. Det är…

Läs mer

”Universitetet är inte en skola”

Efter en tvist med universitetets ledning var Johan Vilhelm Snellman tvungen att lämna universitetet och beslöt sig för att flytta till Stockholm. Där publicerade han texten Om det akademiska studium, som mycket väl kunde kallas en universitetspedagogisk klassiker. I texten motiverar Snellman sina tidigare handlingar och klargör hurdan han…

Läs mer

Vad kan vi lära oss av Snellmans fejd?

Tvisten mellan Snellman och universitetets ledning lämpar sig utmärkt för historiskt resonemang. Genom konsistoriets och rättens protokoll har vi å ena sidan kunskap om händelsernas gång, men å andra sidan ger Snellmans text exceptionellt väl övervägda motiveringar för hans radikala handlingar.

Snellman var en filosof av den hegelska skolan. Märkligt…

Läs mer