Läsande och skrivande var självklara hobbyer i mitt barndomshem. Lippo Lahti, modersmålslärare vid gymnasiet Loimaan lukio och ett namn som många andra inom litteraturens fält också nämner som sin största inspiratör, uppmuntrade sina elever till en framtid inom det finska språkets eller litteraturens fält. Min bästa vän åkte till Tammerfors för att studera litteratur men jag ville till Helsingfors. Förlagsredaktörens yrke utkristalliserade sig som mitt mål först under studietiden och jag hade tur då min dröm gick i uppfyllelse under slutruschen av studierna. Otava krävde akademisk slutexamen av sina förlagsredaktörer och arbetsgivaren såg därmed till att jag färdigställde min pro gradu-avhandling.

Jag började arbeta vid sidan om studierna redan i början av min första vårtermin. Jag läste på institutionens anslagstavla att Helsingfors Stadsteater sökte kvällsarbetare till informationsdisken och jag kom att arbeta där några kvällar i veckan under ett par års tid.

Elina Saksala konstaterar i sin pinfärska handbok för producenter Tuottajan käsikirja att producenten inte producerar exempelvis konst själv utan att han eller hon bäddar för gynnsamma förhållanden för andras verksamhet och eliminerar hinder. Detta är just vad alla mina jobb hittills har handlat om.

Trots att jag aldrig drömde om att bli forskare hänger mina bästa minnen från studietiden samman med de tillfällen då jag fick testa det jag lärt mig i praktiken, det vill säga under proseminarier, seminarier och då jag skrev min pro gradu. Att analysera, producera egen text och diskutera tillsammans…

Jag önskar inte att min dröm skulle gå i uppfyllelse ännu, eftersom det skulle innebära arbetslöshet eller tidig pension. Jag drömmer då och då om att ha ett sådant liv att jag dagtid skulle kunna gå på bio, konstutställningar eller ta en joggingrunda och att jag om kvällarna skulle kunna…