Elina Saksala konstaterar i sin pinfärska handbok för producenter Tuottajan käsikirja att producenten inte producerar exempelvis konst själv utan att han eller hon bäddar för gynnsamma förhållanden för andras verksamhet och eliminerar hinder. Detta är just vad alla mina jobb hittills har handlat om. Det är belönande att följa med den kreativa processen och konstverkets tillblivelsefaser i kulturens kulisser och göra sitt bästa för att förutsättningarna ska vara de bästa möjliga. Jag gläder mig på samma sätt över slutprodukten vare sig det handlar om en bok eller en teaterföreställning.

Det ryms en oerhört brokig skara av olika slags kunnande och olika yrken i en teater och därmed finns det också en anmärkningsvärd mångfald av individer. Det arbetas så gott som dygnet runt. Särskilt fascinerande är det faktum att föreställningens hela livscykel ofta ryms in mellan samma väggar: allt från skrivfasen till övningarna, de tekniska förberedelserna och föreställningsperioden som sträcker sig tiotals föreställningar efter premiären.

Den viktigaste faktorn som har hjälpt mig framåt i karriären har varit stöttande chefer som också har gett ansvar. Om jag har fasat över att ta emot ett nytt uppdrag har jag fått mod genom att tänka: Om de litar på mig så varför skulle jag inte lita på mig själv? Bra chefer som förebilder har varit den bästa chefsutbildningen.