Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen
Dagens humanist

Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen

Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen kom från en svenskspråkig familj, men han lärde sig finska och kom att bli en ledargestalt för finskhetsrörelsen. Yrjö-Koskinen förespråkade aktivt en förbättring av finskans ställning och den finskspråkiga befolkningens utbildningsmöjligheter. Han belönades med en adelstitel år 1884.

Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen

Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen (f. Georg Zacharias Forsman)
10.12.1830, Vasa – 13.11.1903, Helsingfors

Tf lärare vid Turun yläalkeiskoulu 1853–1854, gymnasielärare 1854–1863 (Vasa), professor i allmän historia 1863–1876, inspektor vid Österbottniska nationen 1868–1871, professor i Finlands, Rysslands och de skandinaviska ländernas historia 1876–1882 (Kejserliga Alexanders-universitetet).

Därtill var han chef för senatens kammarexpedition (1882–1885) och ecklesiastikexpedition (1885–1899).

Hedersbetygelser
Adlades år 1884 med namnet Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen
Fick titeln friherre år 1897

Bild: Museovirasto, Daniel Nyblin
Text: Tero Juutilainen
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Georg Zacharias Forsman, som han ursprungligen hette, kom från en svenskspråkig familj, men han följde Snellmans förfinskningsprogram och lärde sig finska och tog språket i bruk redan i en tidig ålder. Finskan blev då hans hemspråk och det språk han huvudsakligen publicerade texter på. Böcker som behandlade det finska språket var de enda svenskspråkiga undantagen, eftersom de var riktade till den bildade svenska klassen.

Läs mer

Rafael Koskimies nämner att Eino Sakari Yrjö-Koskinen har sagt att hans far inte hade en särskilt stor eller fruktbar inverkan som professor vid universitetet, särskilt om man ser på saken ur den vetenskapliga utvecklingens synvinkel. Man kan hålla med påståendet också med tanke på den nuvarande grundskolans historieundervisning. Givetvis var Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen med om att skapa den finska historieskrivningen baserad på källkritik, vilket bland annat hans verk om klubbekriget står som bevis för. Likaså är hans sätt att närma sig vetenskap en del av det ideologiska arv Snellman och Hegel lämnade efter sig. Ändå är det lättare att uppfatta Yrjö-Koskinen som en statsman än som en vetenskapsman.

Läs mer