Georg Henrik von Wright
Dagens humanist

Georg Henrik von Wright

I ett brev till sin vän Ludwig Wittgenstein skriver en 23-årig Georg Henrik von Wright att han fått en melodi att följa in i tankarnas rike. Han oroar sig ändå för att han inte skall hitta fram. Resultatet av von Wrights sökande blev en unik karriär. Han utvecklades till en av de främsta representanterna för den logisk-analytiska inriktningen inom filosofin, men också till en av sin samtids ledande humanister och intellektuella i Norden.

Georg Henrik von Wright

Georg Henrik von Wright
14.6 1916, Helsingfors – 16.6 2003, Helsingfors

Filosofie kandidat (filosofi) 1937, licentiat 1941, promoverad till doktor 1953 Helsingfors universitet.
M.A. 1948, University of Cambridge.

Kansler 1969–1977, Åbo Akademi
Ledamot 1961–1986, preses 1968–1970, Finlands Akademi
Professor-at-Large, 1965–1977, Cornell University
Professor i filosofi 1948–1951, Trinity College, University of Cambridge
Tf. professor i filosofi 1946–1948, Åbo Akademi
Professor i filosofi (svenskspråkig) 1943–1961, Helsingfors universitet (utnämnd 1946).
Docent i filosofi, 1943, Helsingfors universitet.

Flera perioder som tf. professor (praktisk filosofi och teoretisk filosofi) vid Helsingfors universitet
Gästprofessurer i Cornell, Los Angeles, Pittsburgh, Karlsruhe och Leipzig.

Forskningsteman:
Filosofisk logik, värdeteori och etik, normernas filosofi, humanvetenskapernas filosofi, medvetandets filosofi, kulturfilosofi

Utgivningen av Wittgensteins postuma verk, samt forskning kring dessa.

Publikationer

Pris och erkännanden
Critical European Prize 2002
Tage Danielsson-priset 1998
Selma Lagerlöfs Litteraturpris 1993
Tillägnades som den första Nordiska filosofen en volym i The Library of Living Philosophers-serien 1989
Karl Emil Tollanders pris 1987
Svenska Akademins stora pris 1986
Alexander von Humboldt-stiftelsens forskningspris 1986
Svenska Kulturfondens kulturpris 1982
Wihuris internationella pris 1976

Bild: Helsingfors universitetsmuseum
Text: Bernt Österman (Tomas Sjöblom, red.)

Från filosofisk logik till kulturkritik

I början av 1949 vandrar Georg Henrik von Wright ensam längs floden Cam, då han plötsligt slås av en banbrytande tanke: att de formella relationerna mellan begreppen ”någon”, ”ingen” och ”alla” förefaller att vara de samma som mellan begreppen ”möjlig”, ”omöjlig” och ”nödvändig”.

Läs mer

Som provokativ pessimist

Georg Henrik von Wright hade ett betydande inflytande på filosofins utveckling i Finland och det övriga Norden under 1900-talets senare hälft. Redan under 1940-talet skötte han själv vid sidan av professuren i svenskspråkig filosofi vid Helsingfors universitet tidvis tre andra finländska professurer. Även under tiden som professor i Cambridge under slutet av 1940-talet kunde han sköta två inhemska professurer under en sabbatstermin.

Läs mer

von Wright och Wittgenstein -arkivet (WWA)

Under sin livstid hade Ludwig Wittgenstein publicerat endast en bok, den s.k. Tractatus. I sitt testamente utsåg han Georg Henrik von Wright, Elizabeth Anscombe och Rush Rhees som arvtagare till sin omfattande litterära kvarlåtenskap. Hans önskan var att de skulle publicera så mycket ur kvarlåtenskapen som de ”fann lämpligt”.

Läs mer