Under sin livstid hade Ludwig Wittgenstein publicerat endast en bok, den s.k. Tractatus. I sitt testamente utsåg han Georg Henrik von Wright, Elizabeth Anscombe  och Rush Rhees som arvtagare till sin omfattande litterära kvarlåtenskap. Hans önskan var att de skulle publicera så mycket ur kvarlåtenskapen som de ”fann lämpligt”.

Efter Wittgensteins död 1951 arbetade von Wright under mer än 50 år på olika sätt med utgivningen av Wittgensteins skrifter. Hans insats har spelat ett avgörande roll för den bild eftervärlden har av Wittgensteins filosofi.

Under arbetet med Wittgenstein efterlämnade skrifter upprättade von Wright under 1960-talet också ett arkiv bestående av en nästan komplett samling kopior av Wittgensteins skrifter i anslutning till sitt arbetsrum i Forsthuset på Helsingfors universitet. I arkivet samlades också en viktig del av korrespondensen kring utgivningen av Wittgenstein. Materialet donerades tillsammans med von Wrights egna filosofiska kvarlåtenskap till Helsingfors universitet år 2000.

Sedan 2009 har arkivet verkat under namnet ”von Wright och Wittgenstein-arkivet” (WWA). Det är numera beläget i två rum i Forsthusets sjätte våning i anslutning till universitetets filosofiämnen. Arkivmaterialet har sedermera utökats genom donationer från släkten von Wright. Det innefattar nu också till exempel unika minnesföremål, såsom Wittgensteins promenadkäpp och von Wrights skrivmaskin.

Under de senaste åren har WWA blivit alltmer välbesökt. Särskilt forskare med ett intresse för editeringsprocessen kring Wittgenstein postumt utgivna verk har dragit nytta av arkivet. En kompletterande von Wright-samling finns i Nationalbiblioteket i Helsingfors (Georg Henrik von Wrights bibliotek). Den består av privat och arbetsrelaterad korrespondens samt von Wrights hembibliotek. Sedan 2014 ordnas även en årlig Georg Henrik von Wright föreläsning (innhållet är på engelska) på Helsingfors universitet.