Professor Juhani Härmä har under de senaste åren forskat i material som har visat sig vara en verklig fyndgruva – om också materialet är så rikligt att det är svårt att ha kontroll över. Redan en tid hade forskare funderat om man i Finland kunde hitta sådant franskspråkigt material som finländare en gång i tiden själv har utarbetat, då det finns rikligt av liknande material t.ex. i Sverige. Härmä ansåg att det är osannolikt. För några år sedan fäste professor Matti Klinge Härmäs uppmärksamhet vid franska brev som finländare skrivit och som nu bevaras i Riksarkivet.

Mina goda stunder vid Helsingfors universitet är numera få. Alltid nu och då märker jag ändå att jag mitt i en vardag eller till och med under många dagar kan ägna lite tid åt forskning utan att ha dåligt samvete eller känna mig rastlös för att jag inte har utarbetat eller granskat tentamina, läst lärdomsprov, svarat på e-post, förberett undervisning och så vidare.

I Finland har en forskare i franska ofta inte en naturlig möjlighet att syssla med det franska språket eller den franska kulturen utanför sitt egentliga arbete. Professor Juhani Härmä arbetar för franskan i Finland bland annat i Helsingfors fransk-finska förening och Stiftelsen Finlands institut i Frankrike.

Min dröm är att man i Finland inte ska se franskan som ett litet och ovanligt språk, utan inse vilket värde det under flera århundraden hade i världen, Europa och även i Finland, och fortfarande har, som ett av de viktigaste språken i Europeiska unionen.