Professor Juhani Härmä har under de senaste åren forskat i material som har visat sig vara en verklig fyndgruva – om också materialet är så rikligt att det är svårt att ha kontroll över. Redan en tid hade forskare funderat om man i Finland kunde hitta sådant franskspråkigt material som finländare en gång i tiden själv har utarbetat, då det finns rikligt av liknande material t.ex. i Sverige. Härmä ansåg att det är osannolikt. För några år sedan fäste professor Matti Klinge Härmäs uppmärksamhet vid franska brev som finländare skrivit och som nu bevaras i Riksarkivet. Trots att det är svårt att få information om materialets omfång och sammansättning, finns det tusentals sådana brev i Riksarkivet och liknande bevaras också annanstans, bl.a. i Sverige.

Brev är på många sätt intressanta i en språkforskares ögon. Trots att de brev som Härmä undersöker är mycket intressanta, har de fått bara lite uppmärksamhet, antagligen just därför att de är skrivna på franska. Utöver brev finns det också annat material som bevisar att franskan under de senaste århundradena varit kommunikations- och kulturspråket för vårt lands huvudsakligen svenskspråkiga elit, såsom den har varit också på andra håll i Europa. Franska språkets betydelse kan ses redan på 1600-talet i dedikationer i avhandlingar från Kungliga Akademien i Åbo. Under storfurstendömestiden använde ryska myndigheter och finländare franska sinsemellan, vilket framgår i franskspråkiga dokument från 1800-talet.

Brev är också lingvistiskt sett mycket intressanta. Ett påfallande fenomen i de flesta är s.k. kodväxling, alltså att franska och svenska används parallellt i samma brev. Skribenten kanske börjar sitt brev på svenska, men avslutar det på franska, och de svenskspråkiga breven är fulla av franska ord och uttryck. Forskning i brevens franska språkdräkt avslöjar indirekt att det i gångna tider har varit möjligt att lära sig språk lika bra om inte bättre än nuförtiden, trots att det då inte fanns till hands dugliga läroböcker, för att inte tala om olika slag av observationsmaterial eller audiovisuellt material.