Utöver sin språkvetenskapliga bana var Arvid Genetz också politiskt aktiv och skrev dikter. Under sin studietid deltog han i politiseringen av studentrörelsen, bland annat som initiativtagare när studentkåren 1872 fattade beslut om att arrangera en 50-årsfest till minne av att Johan Ludvig Runeberg, Elias Lönnrot och Johan Vilhelm Snellman blev studenter.

Till sin politiska natur var Genetz finsksinnad, men till en början lutade han åt rörelsens mer liberala och moderata linje. Den moderata linjen, vars mål var ett folk som skulle bestå av flera olika nationaliteter, började dock till sist mista anhängare – däribland också Genetz. Genetz var i grunden en vetenskapsman och det tycks snarare vara så att han halkade in i politiken och nationalitetsfrågor än att han medvetet gav sig in i dem.

På statlig nivå var Genetz verksam som representant för prästeståndet i lantdagen 1891, chef för Folkupplysningssällskapets utskott 1890–1896 och senator 1901–1905. Hans politiska karriär var i hög grad sådan som man kan förvänta sig av en nationellt sinnad kulturpersonlighet. Man kan trots allt inte betrakta honom som en egentlig politikerprofessor, i synnerhet inte om man jämför honom som politisk aktör med professorer som Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen eller Emil Nestor Setälä.

Även Genetz verksamhet som diktare vittnar om nationalism. Genetz diktarnamn var Arvi Jännes, en förfinskad version av hans riktiga namn. Hans mest kända dikter är antagligen Herää Suomi!, Väinölän lapset och Karjala. Genetz själv menade att han i dikten Herää Suomi! talade för sämja mellan finsk- och svensksinnade, men de svensksinnade ansåg att dikten var en starkt fennomansk deklaration. Som sång blev den en av signaturmelodierna för 1880-talets studentradikalism.

Genetz publicerade slutligen bara en diktsamling, Muistoja ja toiveita ystäville jouluksi (1889). I den hade han samlat ihop både sina tidigare politiska dikter och senare dikter som behandlade varierande teman. I synnerhet hans politiska dikter hade dock redan tidigare publicerats i tidningar.

Källor:

• Toni Suutari & Merja Salo (red.): Castrénin perilliset. Helsingin yliopiston suomen ja sen sukukielten professorit 1851–2001, Helsingfors 2001, s. 18–20.
• Vesa Vares: Genetz, Arvid. Webbpublikationen Kansallisbiografia. Hämtat 17.6.2015.
• Harri Harmaja: Arvid Genetz (1848–1915). Webbpublikation. Hämtat 17.6.2015.
• Wikipedia: Arvid Genetz. Hämtat 17.6.2015.
• Arvi Jännes: Muistoja ja Toiveita. Ystäville Jouluksi. E-bok på Project Gutenberg. Hämtat 17.6.2015.