Efter studentskrivningarna bestämde jag mig för att ta ett mellanår. Jag arbetade på ett campingområde under sommaren och på hösten fick jag anställning i en djuraffär. Jag visste att jag skulle söka in för att läsa kulturstudier med etnologi som huvudämne och därför gav mina underbara skolkompisar inträdeslitteraturen till mig i födelsedagspresent.

Irja Raine, amanuens för inhemsk litteratur, belönades med Finlandiapriset för sin roman Naurava neitsyt (1996), det vill säga den skrattande jungfrun. Jag hade i åratal gått från den ena arbetsuppgiften till den andra i huvudbyggnadens fjärde våning och eftersom jag såsom stipendieforskare var relativt flexibel skötte jag Irjas tjänst i en månad.

Jag har alltid sjungit, såväl ensam som i kör. Jag hade redan varit en tid på universitetet och till och med hunnit bli utexaminerad då jag fann min egen kör i de här kretsarna, nämligen Akateeminen laulu, år 1994.

Jag gick med i föreningen för assistenter vid Helsingfors universitet 1992, i samband med att jag började som ställföreträdande assistent i etnologi.