Arvid Genetz
Dagens humanist

Arvid Genetz

Arvid Genetz var forskare i finsk-ugrisk språkvetenskap och inriktade sin forskning i synnerhet på finskans släktspråk. Efter en bitter kamp blev han den första professorn i avknoppningen finsk-ugrisk språkforskning. Trots att Genetz var en hängiven fennoman tycks det snarare vara så att han halkade in i politiken än att han gav sig in i den. Genetz är även känd som diktare under pseudonymen Arvi Jännes, en förfinskad version av sitt riktiga namn.

Arvid Genetz

Arvid Oskar Gustaf Genetz (diktarnamn Arvi Jännes)
1.7.1848, Impilax – 3.5.1915, Helsingfors

Filosofie kandidat 1871, magister 1873, licentiat och doktor 1877 (finsk-ugrisk språkvetenskap), Kejserliga Alexanders-universitetet
Studieresa till Budapest 1878–1879

Professor i finsk-ugrisk språkforskning 1893–1901, Kejserliga Alexanders-universitetet
Docent 1877 och professor 1891–1893 i finska språket och litteraturen, Kejserliga Alexanders-universitetet
Lektor i finska och svenska 1878–1891, Tavastehus normallyceum (från år 1887 Helsingfors normallyceum)

Finsk språkgranskare i bibelöversättningskommittén 1886–1915
Ledamot i kyrkomötet 1903
Senator, chef för senatens ecklesiastikexpedition 1901–1905
Representant för prästeståndet under lantdagen 1891

Chef för Finska Litteratursällskapet 1892–1902
Chef för Folkupplysningssällskapets utskott 1890–1896

Hedersutmärkelser
Statspris av Finska Vetenskaps-Societeten 1888 (för en ordbok över kolasamiska)

Bild: SKS / litteraturarkivet
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

En bitter kamp om professuren

Arvid Genetz, som var född i Impilax, blev filosofie kandidat vid Kejserliga Alexanders-universitetet 1871. Han studerade finsk-ugrisk språkvetenskap som huvudämne under August Ahlqvists ledning. Genetz disputerade för en filosofie doktorsgrad med doktorsavhandlingen Lautphysiologische Einführung in das Studium der westfinnischen Sprachen som behandlar västfinska dialekter. Avhandlingen har betraktats som den första egentliga fonetiska forskarinsatsen inom området.

Läs mer

Finsknationell politik och poesi

Utöver sin språkvetenskapliga bana var Arvid Genetz också politiskt aktiv och skrev dikter. Under sin studietid deltog han i politiseringen av studentrörelsen, bland annat som initiativtagare när studentkåren 1872 fattade beslut om att arrangera en 50-årsfest till minne av att Johan Ludvig Runeberg, Elias Lönnrot och Johan Vilhelm Snellman blev studenter.

Läs mer