Arvid Genetz, som var född i Impilax, blev filosofie kandidat vid Kejserliga Alexanders-universitetet 1871. Han studerade finsk-ugrisk språkvetenskap som huvudämne under August Ahlqvists ledning. Genetz disputerade för en filosofie doktorsgrad med doktorsavhandlingen Lautphysiologische Einführung in das Studium der westfinnischen Sprachen som behandlar västfinska dialekter. Avhandlingen har betraktats som den första egentliga fonetiska forskarinsatsen inom området.

Början på Genetz yrkeskarriär var inte idealisk med tanke på en vetenskaplig bana. Efter en slutförd examen arbetade han som lektor i finska och svenska vid Tavastehus normallyceum fram till 1891. Trots att den vetenskapliga verksamheten då fick ge vika ett tag, hade Genetz i sitt arbete en möjlighet att utöva starkt inflytande på uppfostran av en ny nationellt sinnad generation av intelligentia. En av Genetz mest begåvade studenter, Emil Nestor Setälä, blev tack vare sin lärare intresserad av språkvetenskap och nationalitetsfrågor. Det sägs att Setälä besökte sin lärare så ofta för att be om råd att Genetz hustru Eva till slut blev irriterad på den unge mannen.

Genetz flyttade tillbaka till Helsingfors när normallyceet överförde sin verksamhet till huvudstaden år 1887. Några år senare lediganslogs en professur i finska språket och litteraturen. Genetz huvudsakliga motkandidat var hans före detta student, den nyblivne doktorn Setälä. Besättandet av professuren blev en starkt politiserad process, eftersom de finsksinnade understödde Genetz medan de svensksinnade understödde Setälä. Genetz vann en knapp seger i den slutliga omröstningen med röstantalet 14–12 och inledde sin verksamhet som professor 1891. Kampen om professuren resulterade i en konflikt mellan läraren och hans före detta student.

Genetz hann vara verksam i sin professur bara i två år innan den delades itu. År 1893 fick Genetz bli professor i avknoppningen finsk-ugrisk språkforskning, medan Setälä fick ta över professuren i finska språket och litteraturen. Genetz nya professur berörde dock just hans eget område. I sin forskning och annat arbete koncentrerade Genetz sig på finskans släktspråk. Han gjorde forskningsresor bland annat till Ryssland och Ungern, arbetade för att föra finskans och estniskans skriftspråk närmare varandra och understödde starkt förslaget att översätta Kalevala till ungerska.

Förutom på släktspråk inriktade Genetz sitt intresse på språkriktighetsfrågor och strävade efter ett konsekvent skriftspråk. Han var verksam som chef för Finska Litteratursällskapet 1892–1902 och som finsk språkgranskare i bibelöversättningskommittén från och med 1886 och fram till sin död. På vetenskapens område stod Genetz länge i skuggan av Setälä, men betydelsen av hans forskningsresultat har sedermera lyfts fram på nytt.

Källor

• Toni Suutari & Merja Salo (red.): Castrénin perilliset. Helsingin yliopiston suomen ja sen sukukielten professorit 1851–2001, Helsingfors 2001, s. 18–20.
• Vesa Vares: Genetz, Arvid. Webbpublikationen Kansallisbiografia. Hämtat 17.6.2015.
• Harri Harmaja: Arvid Genetz (1848–1915). Webbpublikation. Hämtat 17.6.2015.
• Wikipedia: Arvid Genetz. Hämtat 17.6.2015.