Johan Ludvig Runeberg skrev in sig vid den Kejserliga Akademien i Åbo 1822 samtidigt med J.V. Snellman och Elias Lönnrot. Likheterna mellan herrarna tog inte slut där, och senare blev de alla vänner. Runeberg kom från ett fattigt hem i Jakobstad men han lyckades finansiera sina studier genom att arbeta som informator bland annat i Saarijärvi. Där lärde han känna seder och bruk i Inre Finland.

År 1827 blev Runeberg utexaminerad från den Kejserliga Akademien i Åbo. Han promoverades samma år för att bli lektor vid universitetet eller sätta sig in i vetenskapligt arbete. ”Janne” Runeberg följde efter universitetet då det 1828 flyttade från Åbo till Helsingfors.

Som informator hade Runeberg blivit bekant med Fredrika Tengström, som han 1831 gifte sig med. De första åren i Helsingfors bodde Runeberg med sina vänner. Johan Ludvig hyrde en stor lägenhet, och som hyresgäst i andra hand hade han sin gode vän Fr. Cygnaeus. Ibland övernattade också J.V. Snellman där. Runebergs akademiska karriär blev inte riktigt som han hade tänkt sig. Han blev anställd som docent vid universitetet men utan lön. Sin huvudsakliga inkomst fick Runeberg som informator och skriftställare.

Lördagssällskapet grundades i Helsingfors på initiativ av Runeberg, Snellman och andra likasinnade. Avsikten med sällskapet var att ägna lördagskvällar åt att diskutera litteratur och filosofi. De samlades turvis hemma hos varandra. Senare inriktade sig sällskapet på att lyfta den nationella identiteten och finskheten. Många nationella väckelsemän var med i sällskapet. Runeberg var sällskapets ledarfigur, och när han flyttade till Borgå 1837 stagnerade sällskapet, men medlemmarna bibehöll kontakten.

Runeberg fick ett lektorat vid Borgå gymnasium. Hans fru var mindre entusiastisk, men våren 1837 flyttade hon trots allt med sin man. Fredrika trivdes inte i Borgå-societeten och Johan Ludvigs benägenhet att tillbringa kvällar på stan i sällskap av unga kvinnor var inte till hjälp. Det mest kända förhållandet var med Emilie Björksten. Det blev en skandal när det avslöjades, men då var Runeberg redan en uppskattad nationalskald, så det hade ingen inverkan på hans anseende.

Vid sidan av lektoratet skrev Runeberg i den lokala avisan, Borgå Tidningar. I Borgå fortsatte Runebergs familj att växa. Paret fick åtta barn varav två omkom som mycket små. Paret Runeberg bodde i Borgå resten av sitt liv, och därför har han gått till historien som Borgåbo.

Källor:

• Raija Majamaa och Marjut Paulaharju, ”J. L. Runeberg. Suomen runoilija”. Karisto Oy: Tavastehus, 2004.
• Matti Klinge, ”Runeberg, Johan Ludvig”. Nationalbiografi-webbpublikation. Läst 19.12.2014. 
• Wikipedia, ”Johan Ludvig Runeberg”. Läst 19.12.2014.