Olavi Paavolainen
Dagens humanist

Olavi Paavolainen

Olavi Paavolainen anses vara en av de mest kontroversiella kulturpersonligheterna i Finland. Denne författare, essäist och kritiker, som i sin ungdom var med i författargruppen Tulenkantajat (Eldbärarna), pendlade mellan ytterligheter bland sin tids extrema idéer. Paavolainen var å ena sidan intresserad av karelska traditioner och nationallandskap, å andra sidan fascinerades denne vittbereste kosmopolit också av aktuella rörelser i tiden, allt från futurism till fascism.

Olavi Paavolainen

Olavi Paavolainen (författarnamn Olavi Lauri)
17.9.1903, Kivinebb – 19.7.1964, Helsingfors

Studier vid Helsingfors universitet (estetik, litteraturvetenskap, konsthistoria)

Fri författare
Chef för Rundradions teateravdelning 1947–1964
Reklamchef för Kudos Oy Silo och Kestilän Pukimo Oy 1935
Tjänstgjorde för Finlands Annonscentral Ab 1933–1934 och 1936
Chefredaktör för tidskriften Tulenkantajat 1930

Verk
Nuoret runoilijat, 1924 (medverkade under namnet Olavi Lauri)
Valtatiet, 1928 (medverkade under namnet Olavi Lauri tillsammans med Mika Waltari)
Nykyaikaa etsimässä, 1929
Keulakuvat, 1932
Suursiivous eli kirjallisessa lastenkamarissa, 1932
Kolmannen valtakunnan vieraana, 1936 (i svensk översättning Som gäst i tredje riket: en rapsodi, 1937)
Lähtö ja loitsu. Kirja suuresta levottomuudesta, 1937 (i svensk översättning Flykten till en ny värld, 1938)
Risti ja hakaristi. Uutta maailmankuvaa kohti, 1938 (i svensk översättning Korset och hakkorset: inför en ny världsbild, 1939)
Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944, I–II, 1946 (i svensk översättning Finlandia i moll: dagboksblad från åren 1941–1944, 1947)
Pietari–Leningrad, 1946

Hedersutmärkelser
Frihetskors i 4:e klass med eklöv, Frihetskors i 4:e klass med svärd
Pro Finlandia-medalj 1962
Eino Leino-sällskapets pris 1960
Hedersmedlem i författar- och konstnärsföreningen Kiila 1953

Bild: Finska litteratursällskapet, Litteraturarkivet
Text: Olli Siitonen
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Från modernism till politiska ytterligheter

Olavi Paavolainen, född i byn Kivinebb i Karelen 1903, inledde sin skolgång i läroverket i Viborg. Familjen flyttade till Helsingfors när fadern Pekka blev vald till lantdagsman från Ungfinska partiets listor. Karelen kom emellertid att ha en stark inverkan på Olavi Paavolainens senare liv och han beskrev sig själv mycket riktigt också som en hundraprocentig karelare.

Läs mer

Finlandia i moll

Det visade sig vara svårt för Olavi Paavolainen att återanpassa sig till en normal vardag efter krigstiden, eftersom hans födelsebygd Karelen hade förlorats till Ryssland. Paavolainens närapå tusensidiga verk Synkkä yksinpuhelu (1946, i svensk översättning Finlandia i moll), som grundar sig på dagboksanteckningar och tidningsurklipp, fick ett delat mottagande bland folket och politikerna: patrioter tyckte illa om verket, medan vänstersinnade prisade det.

Läs mer

En elegant charmör i offentligheten

Olavi Paavolainen har beskrivits som en dandy som noggrant värnade om den bild han visade av sig i offentligheten. Denne gentlemans eleganta klädsel var slipad in i minsta detalj, och enligt sina samtida höll Paavolainen ännu i ålderns dagar fast vid sitt sätt att klä sig. Paavolainen hade också ett varmt förhållande till många av de kvinnor som var kända inom kultur- och författarkretsarna på hans tid.

Läs mer