Oiva Ketonen
Dagens humanist

Oiva Ketonen

Oiva Ketonen hann påverka många finländska studenters världsåskådning och filosofiska betraktelsesätt under sin karriär. Detta berodde dels på att hans verk användes som inträdeslitteratur, dels på hans sätt att närma sig världen med en blandning av humanism och naturalism. Utöver sin verksamhet inom filosofi engagerade sig Ketonen länge i olika arbetsgrupper som utvecklade de finska högskolorna, och i dag kan hans insatser urskiljas såväl i akademiska miljöer som i den moderna yrkeshögskolemodellen.

Oiva Ketonen

Oiva Toivo Ketonen
21.1.1913, Östermark – 3.9.2000, Helsingfors

Filosofie kandidat 1938 och filosofie doktor 1944 (teoretisk filosofi), Helsingfors universitet

Professor i teoretisk filosofi 1951–1977, Helsingfors universitet
Rektor 1961–1965, Vasa sommaruniversitet
Gästande professor 1966–1967, University of Wisconsin
Eino Kailas assistent 1948–1951

Erkännanden
Hederstiteln akademiker 1980

Bild: Helsingfors stadsmuseum
Text: Tero Juutilainen
Översättning: Irene Kvarnström
Språkgranskning: Jonas Franzon

Oiva Ketonen inledde sin akademiska karriär på 1930-talet. Då studerade han främst filosofi, men bekantade sig också med matematikens mysterier. Vid den tiden var Eino Kaila professor för läroämnet filosofi. Kaila var känd som en utmärkt föreläsare och med hans hjälp blev Ketonen mycket väl bevandrad i filosofi.

Läs mer

Oiva Ketonens forskarkarriär inleddes i och med doktorsavhandlingen Untersuchungen zum Prädikatenkalkül (1943). Det var ett intressant verk inom en relativt ny och ur ett finskt perspektiv okänd inriktning. Avhandlingen representerade den moderna formella logiken som den dåvarande professorn Eino Kaila (http://375humanistia.helsinki.fi/sv/humanisterna/eino-kaila ) hade uppmärksammat finländska filosofer på. Doktorsavhandlingen väckte intresse också på grund av de yttre omständigheterna; den utkom under kriget och därtill utan handledning, det vill säga som ett resultat av självständigt arbete.

Läs mer