Tillbaka

Oiva Ketonen

Oiva Toivo Ketonen
21.1.1913, Östermark – 3.9.2000, Helsingfors

Filosofie kandidat 1938 och filosofie doktor 1944 (teoretisk filosofi), Helsingfors universitet

Professor i teoretisk filosofi 1951–1977, Helsingfors universitet
Rektor 1961–1965, Vasa sommaruniversitet
Gästande professor 1966–1967, University of Wisconsin
Eino Kailas assistent 1948–1951

Erkännanden
Hederstiteln akademiker 1980

Bild: Helsingfors stadsmuseum
Text: Tero Juutilainen
Översättning: Irene Kvarnström
Språkgranskning: Jonas Franzon

En humanist utvecklade högskolorna

Oiva Ketonen inledde sin akademiska karriär på 1930-talet. Då studerade han främst filosofi, men bekantade sig också med matematikens mysterier. Vid den tiden var Eino Kaila professor för läroämnet filosofi. Kaila var känd som en utmärkt föreläsare och med hans hjälp blev Ketonen mycket väl bevandrad i filosofi.

Ketonen utexaminerades som filosofie kandidat 1938 och gav sig direkt in på forskarbanan. Doktorsavhandlingen blev färdig 1943 trots det pågående andra världskriget, och följande år promoverades Ketonen till doktor. Samma år gifte han sig med Sirkka Munter och de kom att få tre barn tillsammans.

Oiva Ketonen blev löjtnant under krigstid. Bild: Helsingfors stadsmuseum

Efter att ha bevisat sig vara en självständig forskare kunde Ketonen ansöka om professuren i filosofi 1948. Eino Kaila skulle bli medlem i Finlands Akademi och således behövdes det en ny professor till universitetet. Eftersom Sven Krohn ställde upp som Ketonens motkandidat till professuren blev tävlan hård. Krohns syn på filosofi avvek nämligen från den filosofiska inriktning som Kaila representerade. Efter en omröstning utsågs slutligen Oiva Ketonen till professor i teoretisk filosofi (1951). Professuren var ändå inte alldeles likadan som då den hade innehafts av Ketonens lärofader; psykologin hade nämligen frigjorts och fått en egen lärostol.

Professuren innebar inte enbart forskning för Ketonens del. Han deltog aktivt i arbetet med att utveckla högskolorna, först som medlem i Högskolekommittén och senare genom en arbetsgrupp som instiftades på initiativ av republikens president. Ketonens insatser inom högskolepolitiken kan skönjas än i dag eftersom de utgör bakgrunden till att dagens landsbygdsuniversitet och yrkeshögskolor instiftades. Framför allt tanken om mer praktisk utbildning väckte genklang hos Ketonen. Han underströk också universitetens roll som vetenskapsidkare och överhuvudtaget vikten av en rent akademisk strävan efter sanningen.

Likt många andra professorer drog sig inte heller Ketonen helt och hållet tillbaka från vetenskapsvärlden i samband med att han gick i pension 1977. I stället fortsatte han med filosofisk forskning. År 1980 belönades Oiva Ketonen med hederstiteln akademiker som ett tack för sina arbetsinsatser för filosofin.

Källor:

Tillbaka