År 1857 höll Carl Gustav Estlander, ordförande för Österbottniska studentavdelningen, ett känslofyllt tal där han förespråkade att studenterna och den övriga intelligentian skulle förfinskas. Han kom ändå att ändra åsikt under de kommande årtiondena.

Estlander hade, i likhet med många av sina studiekamrater, absorberat finsknationella influenser särskilt från Johan Vilhelm Snellman. Också Estlanders syssling Georg Zacharias Forsman (senare Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen) hade haft stor inverkan på den österbottniska studentens finsksinnade tankar.

Då språkstriden blev allt häftigare ändrade Estlander ståndpunkt i språkfrågan. Många mer radikala finsksinnade ville helt och hållet exkludera svenskan från det finska kulturlivet. Estlander ansåg att ett sådant tillvägagångssätt vore skadligt för folket och att det skulle äventyra det finska samhällets historiska och kulturella grundpelare.

Estlander anslöt sig ändå inte till de radikala svekomanerna. Han motsatte sig Axel Olof Freudenthals rasteorier lika starkt som han motsatte sig de finsksinnades fanatism. Han talade för tolerans också i sin roll som inspektör för svekomanins kärna, Nyländska afdelningen. Han redogjorde för sina åsikter också genom artikeln Min ställning i språkfrågan i Finsk Tidskrift 1887.

Enligt Estlander var tvåspråkighet absolut för Finlands bästa. För Estlander betydde finländarnas gemensamma historia och kulturtraditioner betydligt mycket mer än språk- och rasfrågor. Han betonade vidare att svensk- och flerspråkiga kulturinstitutioners ställning skulle garanteras på samma sätt som de finskspråkigas. Att Estlander hade en avgörande roll då Svenska Litteratursällskapet i Finland grundades kan ses som det största praktiska beviset på hans uppfattning.

Carl Gustaf Estlanders språkpolitiska ställningstaganden fick sin början inom en fennomansk nation. Han kom ändå att ogilla den radikalism som existerade i språkstridens båda läger. Den unga fennomanen växte med tiden upp till sin tids kanske mest betydande förespråkare av tvåspråkighet.

Källor

• Johan Wrede, Estlander, Carl Gustaf, nätpublikationen Finlands nationalbiografi. Hämtat 24.4.2015. Kan läsas avgiftsfritt via Nelli-portalen.
• Carl Gustaf Estlander, nätpublikationen Wikipedia. Hämtat 24.4.2015.
• Karl (Carl) Gustaf Estlander, nätpublikationen Nordisk familjebok på webbplatsen för Project Runeberg. Hämtat 24.4.2015.