Tillbaka

Fredrik Cygnaeus

Fredrik Cygnaeus
1.4.1807, Tavastehus – 7.2.1881, Helsingfors

Filosofie kandidat, magister 1832, Kejserliga Aleksanders-universitetet

Prorektor 1865–1866, Kejserliga Alexanders-universitet

Dekan för historisk-språkvetenskapliga sektionen 1856–1867, Kejserliga Alexanders-universitetet
Professor i estetik och nyare litteratur 1854–1867, Kejserliga Alexanders-universitetet
Docent i historia 1839–1854, tf professor 1848–1853, Kejserliga Alexanders-universitetet
Rektor 1839–1852, Helsingfors högre elementarskola
Lärare i politiska ämnen 1833–1837, Finska kadettkåren i Fredrikshamn

Ordförande för Finska konstföreningen 1863–1878
Kurator för Österbottniska nationen 1838–1849

Hedersutmärkelser
Statsråd 1867
Riddare av Nordstjärneorden 1867
Kansliråd 1865
Filosofie hedersdoktor 1860, Kejserliga Alexanders-universitetet
Riddare av II kl. av Sankt Stanislaus orden 1856, därtill kejsarens krona 1862

Minnesplatta 1948, Tavastehus
Frimärke 1948

Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskning: Jonas Franzon

Diktare och historieforskare

Fredrik Cygnaeus kom från en ansedd prästsläkt och skrev in sig vid Kejserliga Akademien i Åbo 1823. Hans studier som innefattade bland annat historia, litteraturvetenskap och moderna språk tog ovanligt länge. Cygnaeus utexaminerades från Kejserliga Alexanders-universitetet 1832.

Efter sin utexaminering blev Cygnaeus vald till lärare i historia, geografi och statistik, det vill säga politiska ämnen, vid kadettskolan i Fredrikshamn. I Fredrikshamn knöt han nya personliga kontakter till officerskåren. Från tidigare hade han å sin släkts vägnar redan haft kontakter med aristokratin och befälhavare av högsta klass.

Cygnaeus återvände till Helsingfors 1838, och utnämndes till docent i allmän historia. Ungefär vid samma tidpunkt fick han också en tjänst som rektor för Högre elementarskolan. För sin docentur publicerade Cygnaeus en avhandling om Hannibal. Verket präglades av en vilja att framhäva stormannens meriter och behandla stora drag, och därför karakteriserades det snarare som ett långt tal än en avhandling. Samma stil upprepades i flera andra verk av Cygnaeus.

Cygnaeus ansåg sig först och främst vara historiker. Han framhävde bland annat i förordet (1843) till en bok som behandlade kriget 1741-1742, hur Finland borde betraktas separat från Sverige inom historieforskningen. I detta anseende var han en föregångare och påverkade bland annat Georg Zacharias Forsmans tankar om historien.

Redan på 1830-talet hörde Cygnaeus till de mest synliga representanterna av idealism och romantisk estetik i Finland. Han var känd som både litteratur- och konstkritiker och skrev även själv dikter. Cygnaeus publicerade sin första diktsamling Jääkynttilät 1837. Kritikerna klandrade Cygnaeus dikter för en överdriven mångordighet och för utvikningar åt olika håll. Han blev dock inte nedslagen av detta, utan fortsatte att publicera dikter.

Cygnaeus arbetade också som tf professor i historia 1848–1853, ända tills han utnämndes till professor i estetik och nyare litteratur 1854–1867. Samtidigt med sin professur arbetade han också som dekan för historisk-språkvetenskapliga avdelningen 1856–1867 och som prorektor 1865–1866. Cygnaeus var uppskattad som talare och föreläsare, och uppträdde och föreläste ofta fritt utan papper och anteckningar. Han blev pensionerad efter en nästan trettio år lång universitetskarriär 1867.

Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.​
Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.​

 

Källor:

Tillbaka