För att bli inskriven vid universitetet måste Zacharias Topelius först avlägga studentexamen, vilket skedde den 5 juni 1833 med det betyget approbatur cum laude. Betyget bådade kanske inte en stormans framtid utan vittnade snarast om den unge Topelius avspända attityd till studierna. Inte heller Topelius lärare, docenten i vältalighet Johan Ludvig Runeberg, var särskilt sträng med läsningen inför studentexamen. Mest verkar Topelius ha sprungit omkring och kastat snöbollar på stadens borgare och slagits med sina rumskamrater.

Men bland snöbollskastandet på Kronohagens gator och toddy- och vindrickandet i den unga huvudstadens caféer skymtar man en vetgirig ung man. Redan under skoltiden i Uleåborg hade Topelius ägnat sig åt romanläsning i sina fastrars bibliotek, till den grad att hans föräldrar höjde ett varningens finger. Varningarna ljöd uppenbarligen för döva öron. Topelius dagboksanteckningar från studenttiden är fyllda med referenser till verk såväl av idag bekanta författare såsom Goethe, Schiller, Walter Scott, Fredrika Bremer och Carl Jonas Love Almqvist som av bortglömda storheter, exempelvis Edward Bulwer-Lytton. Topelius pensum var även rikt på klassiker: Iliaden i original, liksom också Vergilius och Horatius latinska poesi. Läsintresset avspeglade både kravet att tillägna sig ett klassiskt bildningsideal krav och lusten att följa med den nya populära prosan.

Nationerna var på 1830-talet en oskiljaktig del av studentlivet och Topelius inskrevs omedelbart i Österbottniska avdelningen efter studentexamen. Han anslöt sig till avdelningens sångsällskap som andra tenor och började omgående delta i möten och fester, vare sig de firades till H. G. Porthans eller pågående termins ära. Tidigt ingick han också i nationstidningens redaktion. Som offentlig talare gjorde Topelius sina första lärospån på österbottningarnas årsfest 1840. För studenten Topelius var avdelningen en betydande intellektuell arena, ett diskussionsforum och laboratorium för de medborgerliga färdigheterna.

En kandidatexamen krävde studier på ett brett spektrum. När Topelius 1840 ämnade bli filosofie kandidat måste han avlägga en muntlig examen hos inte mindre än tio examinatorer i elva ämnen. Sålunda erhöll han vitsord i fysik, astronomi, matematik, kemi, botanik och zoologi, historia, grekisk litteratur, orientalisk litteratur, skaldekonst och vältalighet, lärdomshistoria samt filosofi. Efter slutexamen den 12 maj, som begicks på latin med samtliga examinatorer närvarande, förklarades Topelius kandidat med vitsordet admodum dignus, ”i hög grad värdig [kandidatgraden]”.

Källor och litteratur i urval

• Nyberg, Paul, Zachris Topelius. En biografisk skildring, Helsingfors: Söderströms 1949
• Topelius, Zacharias, Självbiografiska anteckningar, utg. Paul Nyberg, Helsingfors: Schildts och Stockholm: Bonniers 1922
• Topelius, Zacharias, Ljungblommor, utg. Carola Herberts under medverkan av Clas ­Zilliacus, ZTS I, SSLS 742, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2010
• Topelius, Zacharias, Finland framställdt i teckningar, utg. Jens Grandell och Rainer Knapas, ZTS XII, SSLS 747, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2011
• Topelius, Zacharias, Noveller, utg. Pia Forssell, ZTS IV, SSLS 770, Helsingfors 2012
• Zacharias Topelius, Hertiginnan af Finland och andra historiska noveller, utg. Pia Forssell under medverkan av Matti Klinge och Anna Movall, ZTS V, SSLS 782, Helsingfors 20133
• Vasenius, Valfrid, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning I–VI, Helsingfors: Edlunds  I–III 1912–1918, Schildts IV–VI 1924–30 och Stockholm: Bonniers I–V 1913–1927