Jag blir alltid förbryllad då jag läser olika råd för framgång och skribenten hävdar att man måste vara initiativrik, systematisk och beredd att föra fram sig själv. Jag har inte på förhand planerat just något av det som jag har gjort under min karriär. Jag har aldrig fått ett jobb genom att ansöka om det. Jag har fått jobberbjudanden som jag sedan antingen har accepterat eller förkastat.

Nästan alla mina anställningar har jag fått direkt eller indirekt via personliga kontakter som jag har knutit vid Helsingfors universitet. Av mina gamla studiekamrater har hela tre stycken fått fast anställning inom förläggarbranschen – alla i olika bolag. På uppdrag av dem och deras kolleger har jag arbetat med de mest skilda arbetsuppgifter: jag har översatt nio böcker till finska, editerat böcker och översättningar, renskrivit, korrekturläst, faktagranskat och gett expertutlåtanden.

Arbetet med skönlitterär översättning har inofficiellt kvalificerat mig att också översätta saktext, vilket de facto är mitt huvudsakliga arbete i dag: årsberättelser för företag, myndighetsdokument, bruksanvisningar för tekniska apparater och utställningskataloger för konstmuseer.

Även facklitterär författare blev jag utan avsikt men med anknytning till universitetet. Under början av 2000-talet arbetade jag som forskningsassistent inom ett av Finlands Akademis projekt på min egen institution. Då projektets ledare gav sig in i politiken och begärde att jag skulle ställa upp som stödjare väcktes motstridiga känslor hos mig. För att avreagera mig började jag sammanställa ett kort skriftligt svar till ledaren. Svaret svällde först ut till en tidningsartikel, sedan till en bok och slutligen till en trilogi.