En gång i tiden framstod Sovjetunionen som andra världen, ett alternativ till den kapitalistiska världen. I Sovjetunionen yttrades också synnerligen dogmatiska påståenden om det sovjetiska alternativets vetenskaplighet och om allt som det hade gett upphov till. I motsats till många andra såg jag ingen orsak att ta dessa påståenden på allvar, utan var i stället intresserad av att se vad som i verkligheten låg till grund för dem.

Ryssland visade sig vara ett mycket intressant och sympatiskt land som kontrollerades av ett groteskt system. Jag förstod i alla fall att det som händer i Ryssland inte är unikt. Även på andra håll spelade den intellektuella oärligheten en avgörande roll. I själva verket föreföll det som om den ryska intelligentian var friare från denna oärlighet än den västerländska.

Jag blev således intresserad av de rådande uppfattningarna i Sovjetunionen om grannlandet Finland och omvänt, samt av intelligentian och dess roll i respektive land. Dessa saker har genomgått en snabb och dramatisk förändring under olika historiska perioder, vilket gav en god grund för reflektion. Jag insåg hur viktigt det är att sluta inbilla sig att ens forskaren skulle befinna sig vid en fast punkt. Den historiska utvecklingens inverkan på vår förståelse av saker och ting blir i sin helhet synlig först när uppfattningarna som rådde under de olika perioderna iakttas utifrån sina konkreta uttrycksformer. För sådan forskning erbjöd 1900-talets Ryssland och Finland ett utmärkt material.

Å andra sidan visade det sig att 1800-talet också var ett mycket givande och intressant forskningsobjekt. Denna period och idéerna som då mest började gro gav uttryck åt en mycket annorlunda verklighet än den senare groteska perioden.

• Av Timo Vihavainen finns essäer och den ryskspråkiga boken Stoletija sosedstva (Grannskapets århundraden) tillgängliga på hans blogg.