Tillbaka

Riho Grünthal

22.5.1964, Helsingfors

 

Filosofie kandidat 1990 (östersjöfinska språk, biämneslaudatur i finsk-ugrisk språkforskning 1991), filosofie licentiat 1996 och filosofie doktor 2003 (östersjöfinska språk), Helsingfors universitet

 

Professor i östersjöfinska språk 2005–, Helsingfors universitet

Forskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken 1991–1992

Projektsekreterare vid M.A. Castréns sällskap och undervisningsministeriet 1992–1993

Assistent i östersjöfinska språk 1993–1999

Forskare vid Helsingfors universitet 1999–2002

Sekreterare vid Finsk-ugriska sällskapet 1994–2003

Tf professor i östersjöfinska språk 2003–2005, Helsingfors universitet

 

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

 

Hans viktigaste forskningsteman är de östersjöfinska språken och de finsk-ugriska språken i Volga-området, förändringar i språk och språksamfund, språkens förhistoria, språktypologi, språksociologi och etymologi.

 

Bild: Lena Salmi

Text: Riho Grünthal och Riitta-Ilona Hurmerinta (red.)

Översättning: Sonja Tiilikainen

Språkgranskning: Jonas Franzon

Ute på fältet och med penna i hand

I augusti 2013 gjorde vi en resa till delrepubliken Mordvinien och dess byar där språket erzya talas. Vi tog oss alltså till området där språket verkligen används och där vi kunde få färskt forskningsmaterial. Vår enda önskan var att få möta vänliga språkguider – i stället blev vi mottagna som hedersgäster. Planerna ändrades och vår grupp på tjugo personer blev till en delegation. Festligheterna avlöste varandra och vi började sakna vardagligt arbete bland det hela. Slutligen fick vi ta del av bägge. Det etnografiska arbetssättet kan alltså medföra överraskningar!

I professorsarbetet är man tvungen att tillbringa långa timmar framför datorskärmen, men man har också möjlighet att träffa många människor av olika slag. Väl på besök hos någon är det skäl att ikläda sig rollen som gäst. I delrepubliken Mordvinien var det viktigt för de lokala värdarna – som vi fick träffa fler och fler av i olika byar – att få prata med gästerna från fjärran land. Tillsammans med de andra forskarna och studenterna kunde jag dela den här upplevelsen, som dessutom gav mycket färsk information att bearbeta under de kommande vintermånaderna.

 

Tillbaka