Pirjo Kukkonen
Dagens humanist

Pirjo Kukkonen

Pirjo Kukkonen är den första professorn i svensk översättning vid Helsingfors universitet. Hon är semiotiker och översättningsforskare vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen och ansvarar för översättning och forskning inom våra nationalspråk finska och svenska samt nordisk översättning. Som semiotiker rör hon sig i teckenriket, bland tecken och språkspel av olika slag, dvs. hur betydelse föds och hur olika världar översätts.

Pirjo Kukkonen

Pirjo Liisa Helinä Kukkonen
5.9.1949, Oulunsalo

Filosofie kandidat 1974 (nordisk filologi), magister 1974, licentiat 1983 (nordiska språk), doktor 1989, Helsingfors universitet
Edsvuren translatorsexamen (finska–svenska) 1976
Ämneslärarutbildning 1974–1975, Helsingfors universitet

Professor i svensk översättning 2011–, Helsingfors universitet
tf. professor i svensk översättning 2009–2011, universitetslektor i svenska (inriktning översättningsforskning) 2004–2009, Helsingfors universitet
Docent i nordiska språk 2005–, Uleåborgs universitet
Prefekt för Institutionen för översättningsvetenskap 2000–2003, tf. professor i svensk översättning och tolkning 2000–2004, Helsingfors universitet
Stipendieforskare 1994–1996
Lektor 1991–2004, tf. biträdande professor i svensk översättning och tolkning 1991–1994, Helsingfors universitet
Assistent i nordiska språk 1983–1988 och 1988–1991, Helsingfors universitet
Timlärare, tf. lektor, tf. assistent, tf. biträdande professor i nordiska språk 1975–1983, 1990, Helsingfors universitet

Medlem av vetenskaplig nämnd, International Semiotics Institute 2014–
Medlem av vetenskaplig nämnd och redaktionsnämnd, Punctum. International Journal of Semiotics 2013–
Forskningsansvarig i svensk översättning 2011–, Helsingfors universitet
TraST-forskargemenskapen vid Helsingfors universitet, forskare, medlem av styrgruppen 2013–2016
Semiotics and Cultural Heritages: Semiotics, Translation and Cultural Heritages, forskare 2012–
IASS/AIS International Association for Semiotic Studies – Association Internationale de Sémiotique, executive member 2009–
11th International Symposium on Semiotics and Translation SemTra2015 i Kaunas, Lithuania, Directors: Pirjo Kukkonen & Ritva Hartama-Heinonen, Helsingfors universitet 2000–
Nordic Association for Semiotic Studies, styrelsemedlem 1999–2012
Det nationella nätverksuniversitetet i semiotik, medlem av styrgruppen, lärare, forskare 2003–2012
ISI, International Institute for Semiotic and Structural Studies, medlem av styrgruppen 2002–2013
Kouvolan tutkimusryhmä – Kouvola Research Group, finansierad av Kouvola stad, projektledare, forskare 2001–2004
Popular Imagination (Nordic Network of Folklore, Åbo Akademi University), forskare 1999–2002
Understanding, Misunderstanding, and Self-understanding, forskare (ESR-projekt) 1999–2000

Vice ordförande för Semiotiska sällskapet i Finland 1997–
Språkexpert i svenska vid olika ministerier 1993–1996, HAUS kehittämiskeskus OY 1993–1996 och Republikens presidents kansli 1994–1999

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet
Forskningsteman: Språk-, litteratur- och översättningsforskning, socio- och kultursemiotik

Pris och utmärkelser
ICoN Lifetime Achievement Award 2015
Forskningsgemenskapens tjänstemedalj i guld 2014
Festskrift 60-årsdagen till ära 5.9.2009
”Oscar-priset” i semiotik 2006
Semiotiska sällskapet i Finlands hedersmedlem 2006
Helsingfors universitets Årets prefekt-pris 2001

Bild: Ari Aalto
Text: Pirjo Kukkonen (Tomas Sjöblom, red.)

Språkets makt och frihet

Pirjo Kukkonen, som studerat bland annat semantik och semiotik vid Lunds universitet i slutet av 1970-talet, var bland de första inom finländsk modern semantisk forskning i början av 1980-talet som började tillämpa nya semantiska metoder inom nordiska språk vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Tänk! Skriv! Argumentera! och hodegetik

Humanism, bildning och forskning som livshållning är de ideal Pirjo Kukkonen bygger sin universitetsundervisning på. Kukkonen har varit intresserad av att utveckla universitetsundervisningen och forskarutbildningen sedan 1980-talets början med utgångspunkt bland annat i Johan Vilhelm Snellmans idé om ”studentens eget tänkande”, dvs. en forsknings- och problembaserad undervisning det som Snellman skriver om redan i boken Om det Akademiska Studium (1840, på finska).

Läs mer

Att översätta kulturer och världar

Under studietiden i början av 1970-talet träffade jag många karismatiska professorer, lärare och författare på Nordica. De gjorde att jag började intressera mig dels för det etymologiska, det historiska ursprunget, dels för den svenska, finlandssvenska och den nordiska litteraturen.

Läs mer

Alma Mater

Helsingfors universitet, Alma Mater, och dess höga dörrar till solennitetssalen blev symbolen för kunskapens dörrar som jag som ung student med brinnande nyfikenhet för kunskap och vetenskap ville öppna. Solennitetssalen med sina festliga inskriptioner i början av höstterminen, publiker och promotioner har hört till höjdpunkterna i det akademiska livet.

Läs mer

Unto Mononen ja hänen tangonsa – Yles Levande arkiv

 

På videon från 1996, tillgänglig i Yles Levande arkiv, berättar Pirjo Kukkonen om den finska tangons melankoli och nostalgi, som hon forskade i för sin bok Tango Nostalgia (1996, 2. uppl. 2003). Hon anser att de av andra världskriget förstärkta känslorna av osäkerhet ökade vemodet i den finska tangon. Enligt…

Läs mer

Upptäckarglädje och humanismen som livshållning

Professorn och författaren Björn Larsson skriver i sin novellsamling Filologens dröm. Berättelser om upptäckarglädje (2008) om olika forskares dröm att göra den banbrytande upptäckten som förändrar världen, men också om deras mänsklighet och omänsklighet, deras drömmar, förhoppningar, besvikelser och framgångar.

Läs mer

Se och lyssna

Att komma åt språkets alla tänkbara potentiella resurser är att ’se’ och ’lyssna’ – som den finska författaren Volter Kilpi skriver i sin essä ”Katsomuksen ihanuudesta” (Om seendets skönhet). Som språkforskare är språket för mig mitt liv, mitt allt. Som semiotiker ser jag språk, litteratur, kultur, musik och konst som tecken och teckensystem – som ett semiotiskt panorama – som kan tydas och som bildar meningsfulla helheter: rytm, harmoni, skönhet, men också disharmoni och konflikter.

Läs mer