Merete Mazzarella
Dagens humanist

Merete Mazzarella

Merete Mazzarella är en mångsysslare som är glatt nyfiken på det mesta. Professorn emerita i nordisk litteratur funderar på om hon egentligen borde ha blivit antropolog istället för litteraturvetare. Mazzarella har föreläst om finlandssvensk litteratur på två kontinenter. Under alla omständigheter ser hon ändå sig själv mer som essäist än akademiker.

Merete Mazzarella

Signe Merete Mazzarella
4.2.1945, Helsingfors

Filosofie kandidat 1968 (engelsk filologi), filosofie doktor 1981 (svensk litteratur), Helsingfors universitet

Tf. professor 1995–1998, professor i nordisk litteratur 1998–2008, Helsingfors universitet
Lektor i finlandssvensk litteratur 1973–1995, Helsingfors universitet

Författare, litteraturkritiker och kolumnist

Litterära intresseområden och forskningsteman
Genusfrågor, självbiografi, essäistik, medical humanities

Priser och utmärkelser
Längmanska fondens finlandssvenska pris 2015
Ehrnroothska stiftelsens jubileumspris 2010
Årets vetenskapsbok 2008
Medicine hedersdoktor 2007, Uppsala universitet
Tegnérpriset 2007
De nios pris 2005
Lundequistiska bokhandelns pris 2004
Statens konstpris 2002
Fredrika Runeberg -priset 1995
Folktingets förtjänstmedalj 1994
Svenska Litteratursällskapets pris 1986, 1990

Nominerad för Nordiska rådets litteraturpris (2008), Fakta-Finlandia (2001), det skönlitterära Finlandiapriset (2009), Runebergpriset (2014)

Bild: Schildts & Söderströms / Lorna Bartram
Text: Merete Mazzarella (Tomas Sjöblom, red.)

Som litteraturvetare har jag varit gammalmodig i den meningen att jag alltid tänkt mig att litteraturen har med livet, ”verkligheten”, att göra. Precis som Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen (1985) handlar om hur kvinnorollen förändrats under hundra år handlar Det trånga rummet (1989) om mansrollens utveckling.

Läs mer

Vid mina år skulle det kännas som att utmana ödet att ha stora drömmar men jag hoppas fortfarande att i olika sammanhang få undervisa i essäistiskt skrivande. Jag vill hjälpa yngre akademiker att våga stiga ur den vetenskapliga diskursen, att formulera sin forskning så att den blir begriplig och intressant också utanför akademin.

Läs mer