Matthias Castrén
Dagens humanist

Matthias Castrén

Matthias Castrén var en pionjär inom språkvetenskapen och hans inflytande är fortfarande synligt i den vetenskapliga världen. Under flera forskningsresor utvecklade och slipade han sina forskningsmetoder. Tack vare detta är materialet som han har samlat in fortfarande fullt användbart källmaterial inom såväl språkvetenskap som etnologi. Castrén dog tidigt på grund av komplikationer av tuberkulos, men detta hindrade inte spridningen av hans forskningsresultat, som vidare- och slutfördes av andra specialister.

Matthias Castrén

Matthias Alexander Castrén
2.12.1813, Tervola – 7.5.1852, Helsingfors

Filosofie kandidat 1836, filosofie magister 1836 och filosofie doktor 1844, Kejserliga Alexanders-universitetet

Docent i finska och fornnordiska språk 1840 och professor i finska språket och finsk litteratur 1851, Kejserliga Alexanders-universitetet

Forskningsresor
1841–1844 till Ryssland (delvis tillsammans med Elias Lönnrot)
1845–1848 till Ryssland och Kina (tillsammans med Johan Bergstadt)

Priser och utmärkelser
Halva Demidovska priset
Medlem i Kejserliga Vetenskapsakademien i S:t Petersburg 13.1.1849

Bild: WikimediaCommons
Text: Tero Juutilainen
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

Inspirerad av Kalevala

Matthias Castrén började studera vid Kejserliga Alexanders-universitetet år 1830. Det var ett naturligt beslut för honom att fortsätta sin studiebana vid universitetet, eftersom hans båda föräldrar tillhörde gamla prästsläkter och satte stort värde på lärdom.

Läs mer

Den första språkvetaren

I sin artikel beskriver Tapani Salminen hur Matthias Castrén på grund av sin vetenskapliga betoning hamnade något utanför gemenskapen av studievänner. Castréns forskningsresor och banbrytande idéer inom språkforskningen har trots allt gjort honom nästan lika uppskattad som Elias Lönnrot och Johan Vilhelm Snellman.

Läs mer