Tillbaka

Axel Olai Heikel

Axel Olai Heikel
28.4.1851, Brändö (Åland) – 6.9.1924, Hoplax

Filosofie kandidat 1880, licentiat 1887 och doktor 1887, Kejserliga Alexanders-universitetet

Docent i finsk etnologi 1889 – 1893, Kejserliga Alexanders-universitetet
Intendent 1893–1917, Arkeologiska kommissionen
Intendent 1917–1924, Fölisö friluftsmuseum

Forskningresor
Till marier, mordviner och udmurter 1883–1886
Landskap i Baltikum, 1885 och 1900–1903
Mongoliet, 1890
Sjön Onega i Tverkarelen, 1903

Hedersutmärkelser
Professorstitel 1920, Helsingfors universitet

Bild: Museiverket
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

Docenten som ordnade endast en föreläsningsserie

Axel Olai Heikel blev filosofie kandidat vid Kejserliga Alexanders-universitetet år 1880. Han studerade arkeologi, filosofi, estetik och litteraturhistoria, men hade också ett intresse för forskning i folkkultur. Heikel var med och grundade Studentavdelningarnas etnografiska museum år 1876. Efter sin kandidatexamen fortsatte Heikel sin studiebana med studier i etnologi.

Inför sin doktorsavhandling gjorde Heikel etnologiska forskningsresor. Inspirationskällan till dessa resor var Matthias Castrén och andra forskningsresenärer. Under åren 1883–1886 reste Heikel till områden där volgafinska marier, mordviner och udmurter bodde. Heikels doktorsavhandling behandlade finsk-ugriska folkens byggnadsskick och det finska byggnadsskickets utveckling. Hans doktorsavhandling Rakennukset Teremisseillä, Mordvalaisilla, Virolaisilla ja Suomalaisilla (1887) var den första doktorsavhandlingen i etnologi i Finland. Avhandlingen fick en motstridig mottagning i hemlandet, men dess tyska översättning rönte mycket uppmärksamhet särskilt i Tyskland och Ryssland. Bland det volgafinska folket samlade Heikel för Studentavdelningarnas etnografiska museum också en samling som bestod av över tusen föremål.

Heikels forskningsresor omfattade inte enbart volgafinska folk. Han reste även till Sibirien, Mongoliet, Karelen och landskap i Baltikum. Heikels resa i landskapen i Baltikum gav upphov till en omfattande beskrivning av folkdräkterna i området, medan resorna i Sibirien och Mongoliet däremot inte resulterade i betydande publikationer.

Trots att Heikels doktorsavhandling fick en motstridig mottagning, utnämndes han år 1889 till Finlands första docent i etnologi vid Kejserliga Alexanders-universitetet. Heikel hade trots allt inte tid för universitetsundervisning, och veterligen ordnade han endast en föreläsningsserie vid universitetet. Trots att akademiskt arbete fick vika undan för museiarbete, uppmärksammades Heikel med en professorstitel år 1920 för sina insatser inom etnologin.

Bild: Museiverket.​
Bild: Museiverket.​

Källor:

Tillbaka