Tillbaka

Ulla-Maija Forsberg

Ulla-Maija Forsberg (f. Kulonen)
2.8.1960, Helsingfors

Kandidat i de humanistiska vetenskaperna 1983, filosofie kandidat 1984, filosofie licentiat 1986 och filosofie doktor 1989 (finsk-ugrisk språkforskning), Helsingfors universitet

Professor i finsk-ugrisk språkforskning 1998-, Helsingfors universitet
Prorektor 2010–2013, Helsingfors universitet
Dekanus 2007–2009, humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
Forskare/specialforskare 1989–1998, Forskningscentralen för de inhemska språken
Forskningsassistent 1984–1989, Finlands Akademi

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman: historisk och jämförande lingvistik, etymologi, lexikologi, lexikografi, syntax, ob-ugriska språk, ungerska

Viktigaste publikationer (monografier och ordböcker)
The Passive in Ob-Ugrian (doktorsavhandling, 1989)
Suomen sanojen alkuperä; etymologinen sanakirja 1–3 (1992/1995/2000, huvudred.)
Johdatus unkarin kielen historiaan (1993)
Johdatus saamentutkimukseen (red. & Juha Pentikäinen, Irja Seurujärvi-Kari, 1994)
Sanojen alkuperä ja sen selittäminen. Etymologista leksikografiaa (1996)
The Saami: a Cultural Encyclopaedia (red. & Risto Pulkkinen, Irja Seurujärvi-Kari, 2005)
Itämansin kielioppi ja tekstejä (2007)
Fonesteemit ja sananmuodostus (2010)
Suomi-unkari -sanakirja (huvudred. & Magdolna Kovács, utkommer år 2015)

Priser och utmärkelser
Statens pris för informationsspridning 2006
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden 2009
Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj 2013

Bild: Ari Aalto
Text: Ulla-Maija Forsberg (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Ord och deras böcker

Hur många ord finns det i ett språk? Har finskan ett särskilt rikt ordförråd? Man kan försöka finna svar i ordböcker, men med hjälp av dem är det inte möjligt att ge ett uttömmande svar. Den gamla finska ordboken Nykysuomen sanakirja omfattar ungefär 200 000 ordartiklar, den tredelade ordboken Kielitoimiston sanakirja upptar däremot hälften så många. I Finska dialektarkivet finns ungefär 8 miljoner uppgifter om finska dialektord.

Ordboken Suomen sanojen alkuperä omfattar å sin sida 10 000 ordartiklar, men i den har en stor del av avledningarna till grundord samlats under en och samma ordartikel. I ordboken anges också de eventuella finsk-ugriska motsvarigheterna eller ursprungen till orden. I ordboken ingår även sådana ord som man ännu inte kan säga så mycket om, till exempel saita (’snål’), itara (’girig’) och äveriäs (’förmögen’) – ord som är bekanta för de flesta finländare från Kalle Anka.

Forskare och lexikografer har förlorat kontrollen över ord. Nya ord skapas hela tiden, ofta genom sammansättningar eller avledningar. I synnerhet expressiva och affektiva ord samt slangord är ordens anarkister som inte vill lyda reglerna som traditionellt gäller för avledning – men det är just det som gör dem så fascinerande. Det lånas också hela tiden in nya ord från andra språk.

Gemene man känner bäst till tvåspråkiga ordböcker. De som utarbetar dessa böcker måste fatta beslut om vilka 40 000 ord som är de mest nödvändiga med tanke på utrymmet i en medelstor ordbok. Lexikograferna måste också överväga i vilken mån det lönar sig att känna samtiden på pulsen och ta med nyare ord, eftersom man inte vet hur länge orden kommer att leva kvar. Författarna till en ny finsk-ungersk ordbok har övervägt att inkludera orden some (sosiaalinen media, ’sociala medier’) och sote (sote-uudistus, ’social- och hälsovårdsreformen’). Nästa år kan ordet selfie också ha ersatts med något annat.

Bokhyllan hemma hos Ulla-Maija Forsberg. Bild: Ulla-Maija Forsberg

 

Tillbaka