Namnbeståndet berättar för forskaren om hur människan uppfattar världen. Vilka objekt är så viktiga att de namnges? Hurdana är dessa namn? Vad berättar de om människans förhållande till sin omgivning, sitt samhälle och olika samfund? Vad är ett namn egentligen, och hur skiljer den sig från språkets andra ord? Dessa är namnforskarens centrala frågor.
Namnforskning uppfattas oftast som etymologisk forskning där man utreder namnens ursprung och ålder. En namnforskare gör emellertid mycket annat än bara utreder ursprung och bakgrund till Päijänne, Kuhmois och Baggböle.
– Socioonomastik, det vill säga sociolingvistisk namnforskning, har som objekt namnens användning och variation samt relationen mellan namnet och samhället, berättar namnforskaren Terhi Ainiala.
Namnens mångahanda betydelser för deras användare och förhållandet mellan namnet och identiteten är en del av den socioonomatiska forskningen. Som ett delområde till denna kan man räkna folkonomastisk forskning där man utreder attityder och förhållningssätt till namn och till användarna av dem.
– Hesa och Stadi, som avser Helsingfors, förknippas även med starka emotioner och affekter. Å andra sidan börjar Stadi bli institutionaliserat då det görs till en del av officiella namn såsom Stadin ammattiopisto (Stadis yrkesinstitut), konstaterar Ainiala.
Ett namn hänvisar till endast ett objekt som så att säga individualiserar det. Helsingfors hänvisar bara till Helsingfors, stad däremot till alla städer. Namnens objekt hänger samman med många olika konnotationer, associationer, emotioner och encyklopedisk kunskap. Av den här orsaken är många namnord laddade med känslor, och ett namn kan utlösa mångahanda betydelser och föreställningar hos läsare och åhörare. Eiror och Ulrikasborgar är annorlunda platser än Gårdsbackor och Jakobackor, och de som heter Nico, Jami och Yasmin kanske leker på olika lekparker än de som heter Sofia och Mikael. I vilken grad är dessa betydelser och uppfattningar spridda, och hur utnyttjas dessa i litteratur, i reklam och i andra sammanhang? Sådana frågor är inte besvarade i stor utsträckning, men framtida forskning kommer att tvärvetenskapligt ta tag i dem.
Mera om ämnet
- ”Slangin käyttö virallisissa yhteyksissä mietityttää nimistöntutkijaa”, Helsingin Sanomat 22.7.2014 (länk på finska)http://www.hs.fi/tiede/a1405916729495
Terhi Ainiala och Hanna Lappalainen: Helsinki, Hesa vai Stadi: miten Helsingistä puhutaan? Kielikello 2/2010 (länk på finska)http://www.kielikello.fi/index.php?mid=2&pid=11&aid=2109