Under åren 2011–2014 verkade Hiidenmaa vid Helsingfors universitet som chef först vid Öppna universitet och därefter vid Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia. I båda uppdragen har den bärande idén varit att erbjuda det mångsidiga kunnandet vid universitetet för alla, antingen som examensstudier eller som fortbildning. Enligt Hiidenmaa är det universitetet och dess forskare som här drar det längsta strået: genom fortbildning och öppen undervisning får universitetet viktiga kontakter, respons på sina examensfordringar, tillgång till material och undersökningsdata som kan utnyttjas i krävande diskussioner.

Hiidenmaa arbetade vid Forskningscentralen för de inhemska språken under åren 1981–2006, alltså redan i början av sina studier. Först arbetade hon som språkvårdare och forskare, därefter ledde hon språkvårdsavdelningen. Som språkvårdare betonade hon språkets uppgift i samhällsgemenskapen och språkgemenskapens roll i att etablera språk och språkformer. Ett gott språk definieras inte av ord eller formuleringar, utan av vad språkbrukare genom sina egna val värderar, använder eller låter bli att använda. År 2003 publicerade Hiidenmaa sin bok Suomen kieli – who cares? där hon reflekterar kring språk och språkvård.

Hiidenmaa arbetade med forskningsfinansiering som Finlands Akademis enhetsdirektör under åren 2006–2011. Hon deltog tillsammans med andra europeiska forskningsfinansiärer i ett samarbete där forskningens samhälleliga effekt och synlighet undersöktes. Arbetsgruppen uppmuntrade forskare och forskningsinstitutioner till att leta efter medel som är till hjälp i övergången från enkelriktat upplysande till dialog och samarbete. Hiidenmaa har verkat som lärare i vetenskaplig kommunikation och försökt hitta sätt att främja medborgarvetenskap, alltså samarbetsformer där forskare och s.k. lekmän samarbetar bl.a. med att definiera forskningsproblem, samla material och tolka forskningsresultat.