Tillbaka

Michael Wexionius (Gyldenstolpe)

Michael Olsson Wexionius (Gyldenstolpe från 1650)
16.2.1608(1609), Pjätteryd, Sverige – 28.6.1670 Åbo

Filosofie magister 1632, Uppsala universitet

Häradshövding, domsagan i Österbotten 1663–1670, Älvsborgs län 1667–1670
Hovrättsassessor 1658–1670, Åbo hovrätt
Rektor 1641–1642, 1653–1655, Kungliga Akademien i Åbo
Juris professor 1647–1658, Kungliga Akademien i Åbo
Dekanus för den filosofiska fakulteten 1640, Kungliga Akademien i Åbo
Professor i politik och historia 1640–1658, Kungliga Akademien i Åbo
Rektor 1638–1640, Växjö gymnasium

Hedersutmärkelser
Titeln juris doktor 1650, Kungliga Akademien i Åbo

Bild: Svenskt biografiskt lexikon
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskning: Jonas Franzon

Blev professor genom kontakter

Michael Wexionius föddes som prästson i Småland. Tack vare sin härkomst hade han goda förutsättningar för en universitetskarriär eftersom landskapet hade kontakter med flera av de tidigaste ledarna vid Kungliga Akademien i Åbo. Greven Per Brahe hade flera förläningar i Småland och biskop-vicekansler Isaacus Rothovius var bördig därifrån.

Sitt namn tillägnade sig Wexionius efter staden där han gick i skola, Växjö. Han skrev in sig vid Uppsala universitet 1626 och fick till sin lycka kungens halvbror, riksamiralen Karl Gyllenhielm  som mecenat. Gyllenhielm hade instiftat en stipendiefond vid Uppsala universitet 1629, där Wexionius som en av de första fick ett stipendium med vars hjälp han kunde utexamineras till magister 1632. Wexionius pro gradu-avhandling Positiones philosophicae är en tvärvetenskaplig studie som behandlar teorier inom olika vetenskapsgrenar.

Gyllenhielm fortsatte att stödja Wexionius studier genom att rekommendera honom för rikskansler Axel Oxenstierna. Denne beviljade Wexionius stipendium för studier utomlands under fyra års tid. Wexionius studerade olika vetenskaper vid universitet i Nederländerna och Tyskland 1633–1636. Han återvände till Sverige och tillträdde en tjänst vid Oxenstiernas kansli 1636. Han arbetade också som rektor vid Växjö gymnasium 1638–1640.

Beslutet om att grunda Kungliga Akademien i Åbo gjordes 1638 närmast på initiativ av Brahe och Oxenstierna. Under inflytande av samma ledare blev Wexionius utnämnd till akademiens första professor i politik och historia 1640.

Wexionius sökte och fick professuren i juridik 1647, utan att avträda sin tidigare professur. Genom att använda sina kontakter till Brahe blev Wexionius också adlad 1650. Han skrevs in i riddarhuset under namnet Gyldenstolpe. Samma år väcktes frågan om hans rätt att promovera juris doktorer då han inte själv hade examen i juridik. Lösningen blev att han promoverades till juris doktor som den första i Finland.

Slutligen fick han 1657 den eftersträvade tjänsten som adelsklassens assessor vid Åbo hovrätt. Han tillträdde sin uppgift följande år och avträdde då sin professur. Dessutom utnämndes Wexionius till häradshövding i Österbotten 1663 och till domare i Älvsborg 1667.

Kopparstick av professor Wexionius. Foto: Svenskt biografiskt lexikon.​
Kopparstick av professor Wexionius. Foto: Svenskt biografiskt lexikon.​

Källor:

  • Matti Klinge, Kuninkaallinen Turun Akatemia 1640–1808, Helsingin yliopisto 1640–1990. Ensimmäinen osa, Helsingissä 1987.
  • Nils Runeby, Michaël Gyldenstolpe, Svenskt Biografiskt Lexikon -nätpublikation. Hämtat 20.4.2015.
  • Reijo Pitkäranta, Gyldenstolpe, Michael (1608/1609–1670), Kansallisbiografia-nätpublikation. Hämtat 20.4.2015. Kan läsas gratis via Nelli-portalen.
Tillbaka