Tillbaka

Matti Klinge

Matti Klinge
31.8.1936, Helsingfors

Filosofie kandidat 1959, filosofie magister (ultimus) 1960, filosofie licentiat 1966 och filosofie doktor 1969 (historia), Helsingfors universitet

Docent i idé- och lärdomshistoria 1968-, Helsingfors universitet
Promoverades till magister som ”de bästa av humanister” 1960 och till jubelmagister 2010

Professor emeritus i historia (svenskspråkig professur) 2002-, Helsingfors universitet
Professor i historia (svenskspråkig professur) 1975–2001, Helsingfors universitet
Gästprofessor i finsk litteratur och kultur 1970–1972, Paris universitet
Forskare 1968–1975, statens humanistiska kommission
Forskare 1960–1968, Studentkåren vid Helsingfors universitet

Elektor vid presidentvalet 1982 och 1988
Intendent vid Mannerheim-museet 1966–1969
Kurator 1963–1966, inspektor 1976–1986 och hedersmedlem vid Eteläsuomalainen osakunta (Södra Finlands nation)

Medlem i och ordförande för flera vetenskapliga stiftelser och sällskap samt svenska akademier

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Hedersbetygelser
Hedersdoktor 1989, Uppsala universitet
Hedersdoktor 2006, Greifswalds universitet
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden 1980
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden 1990
Presidiets hederstecken i brett purpurband av Studentkåren vid Helsingfors universitet 2001
Kommendör av Nordstjärneorden
Riddare 1996 och officer 2015 av franska Hederslegionen

Hedersmedlem i Finska Historiska Samfundet, Finska Vetenskaps-Societeten, Svenska Litteratursällskapet och Stockholms nation vid Uppsala universitet

Bild: Laura Malmivaara/Kustannusosakeyhtiö Siltala
Text: Matti Klinge, Kaija Hartikainen (red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen

Språkgranskare: Jonas Franzon

Vetenskap och kultur samlad mellan pärmar och omslag

Professor emeritus Matti Klinge är en av de mest produktiva skribenterna i Finland. Utöver vetenskapliga texter har han skrivit en mängd tidningsartiklar och kolumner.

– Jag började skriva på 1950-talet i tidningen Eteläsuomalainen, som ges ut av nationen Eteläsuomalainen osakunta, och i studenttidningen Ylioppilaslehti. På 1960-talet började jag däremot skriva i dagstidningen Uusi Suomi och i synnerhet kulturtidskriften Valvoja. Jag har också skrivit flera artiklar i den historiska tidskriften Historiallinen Aikakauskirja och därtill var jag länge kolumnist i Hufvudstadsbladet.

Klinges journalistiska verksamhet har fortsatt i och med hans intellektuella dagböcker som har getts ut årligen sedan 1999. Han har kommit långt i sitt arbete med volym XVII som kommer att ges ut hösten 2015.

Publicering av boken ”Tanskan sää” år 2011. Bild: Mika Federley.

– Jag gjorde mitt vetenskapliga genombrott 1967–1968 då jag publicerade en fyrdelad bokserie som handlade om studenter uttryckligen i deras roll som medborgare. En av seriens delar utgjordes av min doktorsavhandling. Jag gav också ut hela bokserien på svenska under namnet Studenter och idéer.

Klinge har lyckats få närapå alla sina viktigaste böcker översatta till svenska och en del av dem också till andra språk. Han har även själv skrivit mycket på svenska.

– Många av mina digra volymer har också publicerats på tyska, ryska och engelska. Som frukter av ett flerårigt arbete kan särskilt nämnas Helsingfors universitets historia i tre band (1987–1990, helt och hållet översatta till svenska och i samlade och förkortade versioner till tyska och engelska), Keisarin Suomi om Finlands historia på 1800-talet, Porvariston nousu som har sin utgångspunkt i Europa och min senaste bok från år 2012, Pääkaupunki. Helsinki ja Suomen valtio 1808–1863, som har getts ut på finska, svenska och ryska. Mitt verk som handlar om historieskrivningens historia har å sin sida getts ut på finska och engelska.

Själv anser professor emeritus Klinge att en av hans viktigaste böcker är Iisalmen ruhtinaskunta (2006). Den behandlar en två hundra år lång tidsperiod i staden Idensalmis historia. Verket ges snart också ut i svensk översättning. Utöver sina omfattande verk har Klinge också skrivit mer kortfattade böcker.

Muinaisuutemme merivallat från 1983 väckte mycket uppmärksamhet till och med i Estland. Den mest kända av mina kortare böcker är ändå Lyhyt Suomen historia, som sedan år 1977 har getts ut med något varierande namn på ungefär tjugo språk och sammanlagt i över 200 000 exemplar i kontinuerligt reviderade upplagor. Ett slags parallellverk till Lyhyt Suomen historia är Itämeren maailma som också har getts ut på flera språk. Enligt min mening är den en av mina viktigaste böcker. Den har vunnit berömmelse i synnerhet i Tyskland.

Det står klart att professor emeritus Matti Klinge är den finländska historikern vars verk har blivit översatta i allra största utsträckning. Utanför Finland har han en omfattande läsekrets i synnerhet i Sverige. Enligt Klinge beror detta på att Sverige är det land som riktar överlägset mest intresse mot Finland.

Tillbaka