Tillbaka

Jessica Parland-von Essen

Eva Jessica Parland-von Essen
9.2.1970, Esbo

Filosofie magister 1998 (historia, sv.), Filosofie doktor 2005, Helsingfors universitet
Studier i informationsförvaltning 2002–2005, Öppna universitet vid Åbo Akademi
Docent i historia vid Helsingfors universitet 2012

Koordinator 2014–, CSC – IT-centret för vetenskap
Arkivchef 2011–2014, Brages Pressarkiv
Bibliotekarie och utvecklingschef för informationsförvaltning 2007–2010, Svenska litteratursällskapet i Finland
Assistent i historia 2006–2007, Helsingfors universitet
Företagare sedan 1991, delägare och styrelsearbete mm. i Café Kafka, Barcafé Panorama, Kaffecentralen och Kanniston leipomo.

Forskningsteman
1700-talets kulturhistoria, bokhistoria, digital humaniora

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Priser och utmärkelser
Pris ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond 2011 för boken Affärer, allianser, anseende.
Pris ur Fonden för Gustaf III:s minne 2007 för avhandlingen Behagets betydelser.

Bild: Mika Federley
Text: Jessica Parland-von Essen (Tomas Sj
öblom, red.)

Frågor om mening och betydelser fascinerar

Som en röd tråd genom Jessica Parland-von Essens forskning löper kultursemiotikens teori och begrepp, även om det för henne har varit mycket viktigt att skriva alla sina artiklar och böcker på ett sådant sätt att de öppnar sig via enskilda människors liv och värderingar.

– Det har ibland varit mycket utmanande, eftersom den semiotiska teorin i sig själv är mycket abstrakt.

Som period har Parland-von Essen hittills i huvudsak fokuserat på 1700-talet, som erbjuder mycket material till studier i hur betydelser uppstår och förändras. I sin doktorsavhandling Behagets betydelser. Döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskultur (2005) har hon mest explicit gått in på den teoretiska grunden inom detta sätt att analysera kulturen. Metoden baserar sig främst på Juri Lotmans tänkande.

Som ett naturligt led i forskningen intresserade hon sin för litteraturen som ett element i kulturen. Den behöver dessutom ett medium, som under 1700-talet var antingen handskrivet eller tryckt. Parland-von Essen har studerat brevskrivandet som edukativ metod, men också användningen av tryckt litteratur.

– Det är viktigt att beakta hur själva mediet påverkar budskapet, varför bokhistoria blivit ett för mig intressant forskningsområde. Det har fört mig långt från adeln till bokkulturen i synnerhet i Helsingfors under 1700-talet.

Genom studier i informationsförvaltning skaffade Parland-von Essen sig kompetens att också arbeta bland annat med gamla böcker och digitala metoder och material.

”Affärer, allianser, anseende” – ett led i Jessica Parland-von Essens forskning om adel och elitgrupper. Bild: Schiltds & Söderströms.​
”Affärer, allianser, anseende” – ett led i Jessica Parland-von Essens forskning om adel och elitgrupper. Bild: Schiltds & Söderströms.​

Mediernas betydelse för kulturen och samhället är ett område som dessutom är mycket aktuellt och som Parland-von Essen också intresserat sig för under de senare åren, närmare bestämt hur den digitala kulturen påverkar historieforskningen. Den digitala världen påverkar både kulturen och forskningen på ett mycket genomgripande sätt eftersom många saker förändras då frågor kring auktoritet och integritet aktualiseras.

– För mig har det varit mycket viktigt att trots mitt intresse för kulturteori skriva historia på ett levande och medryckande sätt, som kan ge läsarna insikter om både det förgångna och om vår egen tid och kultur.

Jessica Parland-von Essen på Digitala spår-seminariet 2012. Foto: Thomas Silén, licens: CC-BY-NC 2.0.​
Jessica Parland-von Essen på Digitala spår-seminariet 2012. Foto: Thomas Silén, licens: CC-BY-NC 2.0.​

 

Tillbaka