Tillbaka

Georg Henrik von Wright

Georg Henrik von Wright
14.6 1916, Helsingfors – 16.6 2003, Helsingfors

Filosofie kandidat (filosofi) 1937, licentiat 1941, promoverad till doktor 1953 Helsingfors universitet.
M.A. 1948, University of Cambridge.

Kansler 1969–1977, Åbo Akademi
Ledamot 1961–1986, preses 1968–1970, Finlands Akademi
Professor-at-Large, 1965–1977, Cornell University
Professor i filosofi 1948–1951, Trinity College, University of Cambridge
Tf. professor i filosofi 1946–1959, Åbo Akademi
Professor i filosofi (svenskspråkig) 1943–1961, Helsingfors universitet (utnämnd 1946).
Docent i filosofi, 1943, Helsingfors universitet.

Flera perioder som tf. professor (praktisk filosofi och teoretisk filosofi) vid Helsingfors universitet
Gästprofessurer i Cornell, Los Angeles, Pittsburgh, Karlsruhe och Leipzig.

Forskningsteman:
Filosofisk logik, värdeteori och etik, normernas filosofi, humanvetenskapernas filosofi, medvetandets filosofi, kulturfilosofi

Utgivningen av Wittgensteins postuma verk, samt forskning kring dessa.

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet:
 

Pris och erkännanden
Critical European Prize 2002
Tage Danielsson-priset 1998
Selma Lagerlöfs Litteraturpris 1993
Tillägnades som den första Nordiska filosofen en volym i The Library of Living Philosophers-serien 1989
Karl Emil Tollanders pris 1987
Svenska Akademins stora pris 1986
Alexander von Humboldt-stiftelsens forskningspris 1986
Svenska Kulturfondens kulturpris 1982
Wihuris internationella pris 1976

Bild: Helsingfors universitetsmuseum
Text: Bernt Österman (Tomas Sjöblom, red.)

 

von Wright och Wittgenstein -arkivet (WWA)

Under sin livstid hade Ludwig Wittgenstein publicerat endast en bok, den s.k. Tractatus. I sitt testamente utsåg han Georg Henrik von Wright, Elizabeth Anscombe  och Rush Rhees som arvtagare till sin omfattande litterära kvarlåtenskap. Hans önskan var att de skulle publicera så mycket ur kvarlåtenskapen som de ”fann lämpligt”.

Efter Wittgensteins död 1951 arbetade von Wright under mer än 50 år på olika sätt med utgivningen av Wittgensteins skrifter. Hans insats har spelat ett avgörande roll för den bild eftervärlden har av Wittgensteins filosofi.

Under arbetet med Wittgenstein efterlämnade skrifter upprättade von Wright under 1960-talet också ett arkiv bestående av en nästan komplett samling kopior av Wittgensteins skrifter i anslutning till sitt arbetsrum i Forsthuset på Helsingfors universitet. I arkivet samlades också en viktig del av korrespondensen kring utgivningen av Wittgenstein. Materialet donerades tillsammans med von Wrights egna filosofiska kvarlåtenskap till Helsingfors universitet år 2000.

​Tidningsurklipp från Von Wright och Wittgenstein -arkivet.​
​Tidningsurklipp från Von Wright och Wittgenstein -arkivet.​

Sedan 2009 har arkivet verkat under namnet ”von Wright och Wittgenstein-arkivet” (WWA). Det är numera beläget i två rum i Forsthusets sjätte våning i anslutning till universitetets filosofiämnen. Arkivmaterialet har sedermera utökats genom donationer från släkten von Wright. Det innefattar nu också till exempel unika minnesföremål, såsom Wittgensteins promenadkäpp och von Wrights skrivmaskin.

Under de senaste åren har WWA blivit alltmer välbesökt. Särskilt forskare med ett intresse för editeringsprocessen kring Wittgenstein postumt utgivna verk har dragit nytta av arkivet. En kompletterande von Wright-samling finns i Nationalbiblioteket i Helsingfors (Bibliotheca Wrightiana). Den består av privat och arbetsrelaterad korrespondens samt von Wrights hembibliotek. Sedan 2014 ordnas även en årlig Georg Henrik von Wright föreläsning på Helsingfors universitet.

Tillbaka