Tillbaka

Ebba Witt-Brattström

Ebba Marcelle Witt-Brattström
1.6.1953, Stockholm

Docent i litteraturvetenskap 1995, Stockholms universitet
Filosofie doktor 1988 (litteraturvetenskap), Stockholms universitet.

Professor i nordisk litteratur 2012-, Helsingfors universitet
Dag Hammarskjöld-professor vid Nordeuropa-Institut 2008–2011, Humboldt Universität zu Berlin
Visiting Professor 2002, Dep of Scandinavian Studies, University College London
Professor i litteraturvetenskap med genusinriktning 2000–2012, Södertörns högskola
Lektor, ämnesansvarig för litteraturvetenskap 1998, Södertörns högskola
Erasmus-Dozent, Deutsches Seminar 1995, universitetet i Zürich
Erasmus-Dozent, Oud-Germanistik 1993, Groningens universitet
Forskarassistent i litteraturvetenskap 1992–1998, Stockholms universitet
Projektforskare 1989–1992, Stockholms universitet

Ledamot av styrgruppen för nätversionen av Nordisk kvinnolitteraturhistoria 2013–2014
Ledamot av regeringsdelegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) 2010–2011
Ledare av forskningsprojektet ”Den Nya kvinnan mellan två sekelskiften” 2002–2005, Östersjöstiftelsen, Södertörns högskola
Styrelseledamot i Kungliga Tekniska högskolans styrelse 1998–2003, Stockholm
Medlem av Nordiska rådets litteraturpriskommitté 1991–1999
Medlem av redaktionen för Kvinnovetenskaplig tidskrift 1987–1995
Redaktionsmedlem av Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-V 1982–2000, svensk huvudredaktör för banden II-III.

Forskningsintressen
Kanon och genus, litteraturhistoriografi, det moderna genombrottet, dekadensen, 1930-talets svenska proletärmodernism, modernistisk lyrik, 1970-talets litterära epok, litterära könsdialoger. Moa Martinson, Edith Södergran, Victoria Benedictsson, Heliga Birgitta, Ola Hansson, Laura Marholm, August Strindberg. Psykoanalytisk litteraturforskning, genusvetenskap.

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Priser och utmärkelser
Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn 2016
Elin Wägner priset 2015
Ivar Lo-Johanssons personliga pris 2014
Sveriges författarförbunds Lars Salvius-stipendium 2010
Stockholms Arbetareinstituts Örjan Lindbergerpris 2006
Helge Ax:son stiftelses stipendium 2005
Samfundet De Nios essäpris i Lotten von Kraemers namn 2004
Moapriset, Arbetarrörelsens bildningsförbund 2001
Historisk-filosofiska fakultetens vid Stockholms universitet kandidat till innehavare av regeringens forskningsberednings stipendium för unga forskare 1993

Bild: Marie Klingspor Rotstein
Text: Ebba Bratt-Wittström (Tomas Sjöblom, red.)

Genusfrågor i litteraturhistoria

Ebba Witt-Brattström var den första kvinnan att inneha en professur vid Södertörns högskola i Sverige. Att hon var professor i litteraturvetenskap med genusinriktning var således mycket passande. Sedan år 2012 är Witt-Brattström professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.

I sin forskning och även mer allmänt i sitt författarskap har Witt-Brattström till stor del inriktat sig på genusfrågor i olika sammanhang. Redan hennes doktorsavhandling Moa Martinson. Skrift och drift i trettiotalet (1987) kombinerade litteraturhistoria med ett genusperspektiv. Genusfrågor har följt med genom hela Witt-Brattströms karriär.

– Jag har just färdigställt en antologi med författarskapsporträtt, Kulturmannen och andra texter, som utkommer i början av år 2016. Boken visar på den vetenskapliga vinsten i att forska i såväl kvinnliga som manliga författarskap.

I boken ”Dekadensens kön” (2007) skriver Ebba Witt-Brattström om den svenska litterära dekadensens framträdande namn Ola Hansson och Laura Marholm. Bild: Norstedts.

Kulturmannen kan stå som exempel på Witt-Brattströms författarskap om patriarkatet i kulturen. En annan aspekt av Witt-Brattströms forskningsintressen framgår till exempel i boken Stå i bredd. 70-talets kvinnor, män och litteratur (2014). I boken behandlar hon 1970-talets litterära epok och argumenterar för att decenniet – tvärt emot den allmänna synen på en litterärt icke givande period – var både livligt och litterärt innovativt. Perioden kännetecknas enligt Witt-Brattström av centrala teman som sexuella tabun, manskris, depressiv feminism och kvinnohistoria.

– Förra årets studie i 1970-talets litterära epok har gett mig mersmak på att omvärdera ytterligare en modern epok. Just nu håller jag alltså på att forska i det litterära åttiotalet i Norden. Samtidigt planerar jag ett större, biomytografiskt projekt på biografier, med postdoktorander och seniora forskare.

Ebba Witt-Brattströms bok ”Å alla kära systrar!” (2010) handlar om hennes tid som ung kvinna i 1970-talets kvinnorörelse. Bild: Norstedts.

 

Tillbaka