Tillbaka

Axel Olof Freudenthal

Axel Olof Freudenthal
12.12.1836, Sjundeå – 2.6.1911 Helsingfors

Filosofie kandidat 1859, magister 1860, doktor 1865, Kejserliga Alexanders-universitetet
Studier i Uppsala 1861–1862 och i Köpenhamn 1862–1863

Professor i svenska språket och litteraturen 1878–1904, Kejserliga Alexanders-universitetet

Tf. professor i svenska språket och litteraturen 1876–1904, Kejserliga Alexanders-universitetet
Svensklärare 1868–1878, Helsingfors svenska lyceum
Docent i fornnordiska språket och antikviteterna 1866, Kejserliga Alexanders-universitetet

Medlem i Finska Vetenskaps-Societeten fr.o.m. 1876; ordförande 1888–1889
Grundande medlem  i Svenska litteratursällskapet i Finland, 1885
Grundande medlem i Svenska Folkskolans Vänner, 1882
Grundande medlem i Svenska Landmålsföreningen, 1874
Kurator för Nyländska afdelningen 1868–1880 och inspektor 1884–1886

Erkännanden
Minnessten upprest av Nyländska afdelningenin på Freudenthals grav, 1913
Filosofie jubelmagister 1910, Uppsala Universitet
Hedersmedlem i Svenska Litteratursällskapet i Finland, 1909
Riddare av III kl. av Sankt Annas orden, 1904
Hedersmedlem i Svenska Landmålsföreningen, 1900
Riddare av III kl. av Sankt Stanislaus orden, 1897
Hedersmedlem vid Nyländska afdelningen 1880, Kejserliga Alexanders-universitetet
Filosofie hedersdoktor 1877, Uppsala Universitet

Bild: Nylands Nations konstsamling
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Irene Kvarnström
Språkgranskning: Jonas Franzon

Vikingen

En svensk nationalitetsrörelse föddes i Finland under senare hälften av 1800-talet. Denna var en motreaktion till finskhetsrörelsen, den så kallade fennomanin. Det var Axel Olof Freudenthal som huvudsakligen utarbetade svenskhetsrörelsens tidiga ideologi och program. Rörelsens anhängare började kallas för svekomaner.

Freudenthal inledde sin kamp för svenskheten 1858. Vid den här tiden var nationsverksamhet illegal, men Freudenthal höll ett brandtal vid den inofficiella Nyländska afdelningens möte. Han kungjorde att den svenskspråkiga befolkningen skulle fungera som en länk mellan finnar och nordbor i ett framtida suveränt Finland.

Studentrörelsen stod i centrum för 1800-talets språktvister. Den finska nationalismen vann allt mer terräng bland studenterna från och med 1850-talet. Svenskhetsrörelsen utgjordes å sin sida av främst av nyländska studenter. Freudenthal blev ledare för rörelsen. Då nationsverksamhet åter legaliserades år 1868 valdes Freudenthal till Nyländska afdelningens kurator. Medan andra nationer förfinskades under 1800-talet valde Nyländska afdelningen att förbli helt svenskspråkig. Nationen hade under Freudenthals ledning blivit svekomanins kärna.

Freudenthal var aldrig någon politiker i egentlig mening. I stället påverkade han språkfrågan främst via vetenskapen och kulturen. Freudenthals teorier fick influenser framför allt från Sverige. Bland annat skandinavisten August Sohlman verkade där och var måhända den största förebilden för Freudenthals svensknationalistiska tankar. Förebilder för den tyskinfluerade nationalitetsidén stod också att finna på många håll i Europa.

Språk, nationalitet och ras var nära förknippade i Freudenthals tankevärld. Freudenthal motsatte sig J. V. Snellmans uppfattning om ett enhetligt finländskt folk. Enligt Freudenthal fanns det två folk i Finland, ett finskt och ett svenskt. Freudenthals mest radikala slutsats, i enlighet med de dominerande rasteorierna i Europa, var att den finskspråkiga befolkningen vore mindre värd än den svensktalande.

Den freudenthalska svekomanin hade en väldigt stark vikingaromantisk aspekt. Freudenthal var med och grundade tidningen Vikingen och skrev aktivt för bladet. Vikingen var det första egentliga språkröret för svekomanerna. Tidningen spelade en viss roll för att man i landets finsksinnade tidningar på ett hånfullt sätt började kalla finlandssvenskar och svensksinnade för vikingar.

Freudenthal var både frontfigur och huvudsaklig ideolog för den tidiga svenskhetsrörelsen. Alla svensksinnade höll ändå inte med honom, i synnerhet gällande rasfrågor. Trots att Freudenthals mer radikala tankar mötte kritik var hans roll för svenskhetsrörelsens uppkomst oomtvistad.

Axel Olof Freudenthal var kurator och inspektor för Nyländska afdelningenin. Målning: Erik Johan Löfgren. Bild: Fredrik Forssell. Nylands Nations konstsamling.​​
Axel Olof Freudenthal var kurator och inspektor för Nyländska afdelningenin. Målning: Erik Johan Löfgren. Bild: Fredrik Forssell. Nylands Nations konstsamling.​​

 

Källor

 

Tillbaka