Tillbaka

Virpi Hämeen-Anttila

Virpi Helena Hämeen-Anttila
15.10.1958, Esbo

Kandidat i de humanistiska vetenskaperna 1987, filosofie magister 1996 (Sydasienstudier), Helsingfors universitet

Författare, lärare, forskare, översättare
Timlärare 1997-, Helsingfors universitet
Projektassistent 1983–1986, dokumentering och publicering av Induskulturens sigill, Helsingfors universitet
Vetenskaplig illustratör 1988–1996, bland annat Weilin+Göös, Otava, Cambridge University Press, tidskriften Tiede
Översättare 1996- (språken engelska, franska, sanskrit, pali, hindi, bengali, tamil), Finska Orientsällskapet, Basam Books, Jalava
Författare 2003-, Otava, WSOY, Minerva

Ordförande för internationella författarmötet i Lahtis år 2007, 2009, 2011 och 2013
Ordförande för Sanasto rf, en upphovsrättsorganisation som bevakar upphovsrätten till litterära verk, 2012-

Forskningsteman
Språket sanskrit och sydasiatisk litteratur, framför allt litteratur på sanskrit, skriven under den förklassiska och klassiska perioden (600 f.Kr –1200 e.Kr.), samt dess episka litteratur och dess strukturer. Temat för den viktigaste publicerade artikeln och för doktorsavhandlingen som är under utarbetande är uppkomsten och utvecklingen av ramberättelser i litteratur som är skriven på sanskrit.

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Priser och utmärkelser
Eino Leino-priset 2002 (tillsammans med Jaakko Hämeen-Anttila)
Laila Hirvisaari-priset av Suomen kirjakauppiaat (föreningen för Finlands bokhandlare) 2003
Årets vetenskapare-priset 2004
Vandapriset 2009 (tillsammans med Jaakko Hämeen-Anttila)

Bild: Mirva Kakko/Otava
Text: Virpi Hämeen-Anttila (Kaija Hartikainen, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Forskare och konstnär – en för alla, alla för en!

Vid universitetet får man redan i ett tidigt skede uppleva hur det är att ha korttidsjobb. Under min studietid var jag alltför blyg och försjunken i böcker för att delta i studentnationernas verksamhet. Men när jag lämnade universitetet för andra yrken, började det kännas allt viktigare att lyfta fram de problem som man kan möta i ett vetenskapligt eller konstnärligt yrke. Detta gjorde jag till en början genom att skriva.

Min debutroman Suden vuosi (2003) är ett ställningstagande för dem som är en del av universitetsgemenskapen, men inte innehar någon tjänst. Romanen talade också för egenvärdet av forskning och bildning. Samma tematik har jag återkommit till flera gånger i artiklar, kolumner och tal. Skrivandet är fortfarande mitt viktigaste sätt att påverka, eftersom det är det som jag är allra bäst på. Författare betraktas ofta som experter på alla områden och det är också lättare för dem att få sina röster hörda, åtminstone jämfört med dem som representerar prekariatet vid universitetet. Detta har jag dragit nytta av. Genom att översätta indiska texter har jag dessutom strävat efter att utvidga vår litteraturuppfattning, eftersom den alltför ofta begränsar sig till västerländerna.

Min samhälleliga påverkan är synligast inom litteraturens fält. Jag påbörjade min bana av organisationsverksamhet i styrelsen för föreningen Helsingin kirjailijat – Helsingfors författare ry. Sedermera har jag arbetat för litteratur, författare och översättare som föreläsare, panelist och intervjuare. I slutet av 2014 deltog jag i Konstpolitiska Evenemanget i Finland och dess fortsättningsseminarier. Evenemanget, som arrangerades av Baltic Circle, väckte mycket uppmärksamhet. Särskilt mycket har jag ändå tyckt om mitt arbete som ordförande för internationella författarmötet i Lahtis. Jag var ordförande på fyra möten i rad, närmare bestämt år 2007, 2009, 2011 och 2013, vilket är det nuvarande rekordet. De internationella författarmötena har utgjort en viktig träffpunkt mellan författarna här i Finland och på andra håll i världen. Jag är också medlem både i finska författarförbundet Suomen kirjailijaliitto och Finlands facklitterära författare rf. Sedan år 2012 har jag varit representant för Suomen kirjailijaliitto i och ordförande för upphovsrättsorganisationen Sanasto. Tack vare Sanasto har jag fått inblick i litterära texters upphovsrätt, börjat följa med lagstiftningsfrågor om upphovsrätten och politiskt lobbat för konst. Jag hoppas att jag har nytta av allt detta även i mina kommande arbetsuppdrag.

En recension av verket ”Yön sydän on jäätä” i tidskriften Suomen Kuvalehti.

 

Tillbaka