Det finns två sidor i mig – den ena sidan ägnar sig åt vetenskap och den andra åt konst. Allra lyckligast är jag när dessa två sidor förenas. Detta förverkligas bäst då jag översätter svåra texter som är avlägsna antingen i tid eller rum, skriver essäer som är något slags mellanting av fakta och fiktion eller gör bakgrundsforskning till mina skriftliga arbeten.

Min mest betydande forskning grundar sig på gamla texter som är skrivna på sanskrit. I min doktorsavhandling behandlar jag mitt huvudsakliga forskningstema som förenar textexeges och litteraturforskning. I avhandlingen betraktar jag ramberättelseteknikens historia från dess upprinnelse fram till dess mest utvecklade former, det vill säga från de så kallade brahmanatexterna från 800–600 f.Kr. till den klassiska tidens stora sagocykler. I min utförliga artikel om legenden Sunahsepa (2001) ingår också ett utkast till min forskning i de tidigaste formerna av ramberättelser. Min omfattande engelska pro gradu-avhandling om sagocykeln Panchatantra representerar däremot de senare skedena i ramberättelsernas historia. Jag har byggt upp en tidsmässig och tematisk bro mellan de två perioderna, bland annat genom hinduiska epos och buddhistiska jatakaberättelser och genom att tillämpa teorier inom narratologin.

Mitt senaste litterära projekt är serien Björk (sidan på finska). Denna historiska kriminalromanserie utspelar sig i Helsingfors under 1920-talet. Bokseriens första del (och samtidigt min tolfte roman) Yön sydän on jäätä kom ut år 2014, medan dess andra del Käärmeitten kesä kom ut i maj 2015. Seriens tredje del är under utarbetande. Den historiska tiden och det historiska rummet spelar en central roll i romanerna. Likaså centrala teman är Helsingfors på tröskeln till den moderna tiden och Finlands första självständighetsår, då det politiska klimatet var ostabilt, hot fanns både innanför och utanför landets gränser och brottsligheten grasserade. Det har varit en njutning att göra bakgrundsarbete på bibliotek och arkiv där jag har försökt spåra upp olika slags källor, eftersom jag har kunnat nyttja mina färdigheter som forskare när jag har undersökt materialet. I detta arbete har jag också haft stor glädje av att grundligt ha lärt mig vetenskapliga metoder och av att ha studerat allmän historia.