Uno Lindelöf kom från en familj med en stark matematisk tradition. Hans far Lorenz Lindelöf var professor i matematik och likaså hans äldre bror Ernst Lindelöf. Uno var dock redan tidigt intresserad av det engelska språket och då han tog studenten 1885 avlade han som extra prov engelska, som inte lärdes ut i skolan.

Vid Helsingfors universitet studerade Uno Lindelöf först latin, grekiska och sanskrit och utexaminerades med hösta betyg år 1888. Efter examen bestämde han sig emellertid för att specialisera sig på engelska och tyska. Han begav sig först till England, där han studerade under sommaren, och därefter tillbringade han ett år i Berlin och ett i Paris.

Efter att ha studerat utomlands i två år återvände Lindelöf till Helsingfors och påbörjade studier i modern filologi som student hos Werner Söderhjelm. Han disputerade redan våren 1890 och blev två år senare utnämnd till docent i germansk filologi. Han skaffade sig extra inkomster som lektor i latin och tyska vid Nya svenska läroverket (nuv. Gymnasiet Lärkan). Erfarenheterna som lärare resulterade i boken Tysk språklära (1895) som han skrev tillsammans med sin lektorskollega Johannes Öhquist och som användes ännu på 1930-talet.

Fram till andra världskriget var engelskan av sekundär betydelse i skolornas läroplan och Lindelöf konstaterade redan som docent att hans studenters språkkunskaper var svaga. Detta ledde till att han år 1895 skrev och publicerade en lärobok för universitetsstuderande om det engelska språkets historia. Den senare tyska upplagan av boken ingick länge i examensfordringarna vid Helsingfors universitet. Det dröjde ända till århundradets senare hälft innan något motsvarande verk om engelskans språkhistoria avfattades av en forskare med engelska som modersmål.

Lindelöf blev 1921 den första ordinarie professorn i engelsk filologi vid Helsingfors universitet. Han hade då verkat som extraordinär professor vid läroämnet sedan 1907. Då han efter att ha gått i pension år 1936 erbjöd sig att sköta professuren i ännu två år till, hann han alltså verka som professor i engelsk filologi i över 30 år.

Lindelöf var uppskattad både som lärare och forskare, vilket reflekteras i att hans studenter lät måla hans porträtt och Nyfilologiska föreningen gav ut en festskrift med bidrag av ledande inhemska och utländska språkforskare till hans 60-årsdag år 1928. Hans långsynthet och hans banbrytande verksamhet inom engelskan understryks av ämnet för hans installationsföreläsning: Engelskan som världsspråk.

Källor:

• S. Nevanlinna, Lindelöf, Uno (1868–1944), Kansallisbiografia, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Hämtad 10.7.2015.
• Lindelöf Uno Lorenz, Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrikkeli 1640–1917. Hämtad 10.7.2015.
• Uno Lindelöf, Entiset kansanedustajat 1907–2014. Hämtad 10.7.2015.
• Uno Lindelöf, Wikipedia. Hämtad 10.7.2015.
• 160 Years of English Studies, engelska filologins historia vid Helsingfors universitet. Hämtad 10.7.2015.