Ulla-Maija Forsberg

Ulla-Maija Forsberg (f. Kulonen)
2.8.1960, Helsingfors

Kandidat i de humanistiska vetenskaperna 1983, filosofie kandidat 1984, filosofie licentiat 1986 och filosofie doktor 1989 (finsk-ugrisk språkforskning), Helsingfors universitet

Professor i finsk-ugrisk språkforskning 1998-, Helsingfors universitet
Prorektor 2010–2013, Helsingfors universitet
Dekanus 2007–2009, humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
Forskare/specialforskare 1989–1998, Forskningscentralen för de inhemska språken
Forskningsassistent 1984–1989, Finlands Akademi

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman: historisk och jämförande lingvistik, etymologi, lexikologi, lexikografi, syntax, ob-ugriska språk, ungerska

Viktigaste publikationer (monografier och ordböcker)
The Passive in Ob-Ugrian (doktorsavhandling, 1989)
Suomen sanojen alkuperä; etymologinen sanakirja 1–3 (1992/1995/2000, huvudred.)
Johdatus unkarin kielen historiaan (1993)
Johdatus saamentutkimukseen (red. & Juha Pentikäinen, Irja Seurujärvi-Kari, 1994)
Sanojen alkuperä ja sen selittäminen. Etymologista leksikografiaa (1996)
The Saami: a Cultural Encyclopaedia (red. & Risto Pulkkinen, Irja Seurujärvi-Kari, 2005)
Itämansin kielioppi ja tekstejä (2007)
Fonesteemit ja sananmuodostus (2010)
Suomi-unkari -sanakirja (huvudred. & Magdolna Kovács, utkommer år 2015)

Priser och utmärkelser
Statens pris för informationsspridning 2006
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden 2009
Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj 2013

Bild: Ari Aalto
Text: Ulla-Maija Forsberg (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Mina bästa stunder vid Helsingfors universitet

Mina bästa minnen vid universitetet sammanhänger med promotioner. Det är svårt att välja ut den mest oförglömliga bland dem. Jag deltog för första gången i en promotion år 1990. Det var universitetets 350-årspromotion och jag deltog som ultimusdoktor. Efter den här upplevelsen var det lätt att tacka ja när jag blev ombedd att vara ceremonimästare för promotionen år 2003. Det var roligt att få delta på nära håll i arrangemangen ända från början tillsammans med promotionskommittén och de andra officianterna. Naturligtvis var själva promotionen också en mer högtidlig och gripande upplevelse när jag fick ansvara för att ceremonin blev lyckad.

Den mest rörande promotionen upplevde jag definitivt 2010 när min son Ilmo blev vald till den första manliga kransbindaren i hela Helsingfors universitets historia. Jubelkransbinderskan var Salme Kurki. Hennes far Paavi Ravila, professor i fennougristik, hade på 1960-talet varit lärare och senare kollega till min egen sons avlidne far.