Tillbaka

Tuomas Lehtonen

Tuomas Martti Samuel Lehtonen
8.1.1960, Helsingfors

Filosofie kandidat (FM) 1987 (allmän historia), filosofie licentiat 1994 ja filosofie doktor 1996 (historia), Helsingfors universitet
Docent i Europas historia 1999, Helsingfors universitet

Generalsekreterare 2004-, Finska Litteratursällskapet (SKS)
Chef 2001–2004, Renvall-institutet, Helsingfors universitet
Forskare 1988–2000,
Redaktionssekreterare 1987–1988, tidningen Tiede & Edistys

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman
Förhållandet mellan muntlig och skriftlig kultur, medeltidens historia och litteratur på latin, historieskrivningen på medeltiden och början av nya tiden, retorik och poetik

Bild: Finska Litteratursällskapet
Text: Tuomas Lehtonen och Riitta-Ilona Hurmerinta
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskning: Richard Kerbs

Från forskare till generalsekreterare

Efter att ha utexaminerats som filosofie magister arbetade Tuomas M.S. Lehtonen som redaktionssekreterare på tidningen Tiede & edistys. Med stöd av sitt första stipendium åkte han till Paris för att arbeta med doktorsavhandlingen hösten 1988. Han återvände till Finland för en tid för att fullgöra värnplikten. Efter att ha fått fortsatt finansiering från Finlands Akademi trängde sig Lehtonen med sin maka och två månader gamla pojke i en Lada, och familjen riktade sin färd tillbaka till Paris och forskningsmaterialet.

Efter tre år i Paris återvände Lehtonen med sin familj till Finland. Han disputerade till doktor i historia med sin forskning Fortuna, Money, and the Sublunar World. Twelfth-century Ethical Poetics and the Satirical Poetry of the Carmina Burana 1996. Efter doktorsavhandlingen fortsatte han som forskare vid Renvall-institutet. Slutligen blev han anställd som tillförordnad chef vid enheten.

– En bana som forskare, det var det jag var intresserad av. Ibland när jag inte hade finansiering för forskning gjorde jag istället översättningar. Jag tänkte då att en bana som humanistisk forskare inte är en karriär, utan snarare en livsstil.

Att få bli generalsekreterare för Finska Litteratursällskapet (SKS) var en fullständig överraskning för Lehtonen. Han sökte till uppgiften på allvar men trodde inte på sina möjligheter att bli vald.

– I början gjorde arbetet mig rädd och nervös. Alla situationer var ju nya för mig och inte visste jag på förhand vad jag antogs göra och hur. Jag lärde mig genom att fråga. Det dummaste är ju att låtsas något då man egentligen inte vet eller kan.

SKS är ett självständig förening, även om den får statsbidrag. Lehtonens uppgift är att lova mellan alla finansieringsformer och sköta om förutsättningarna för verksamheten. För närvarande arbetar närmare hundra personer för Finska Litteratursällskapet (SKS). Till storleken motsvarar den ett av universitetets större institutioner.

– Till en normal arbetsvecka hör många möten och sammanträffanden. Man måste klara av att planera sin tidtabell så att de inte äter upp alla ens krafter. Jag vill förbereda mig inför mötena och hoppas att de kommer med något konkret.

Under Tuomas Lehtonens tid har man förstärkt SKS enhetlighet, utvecklat forskningen, arkiven, biblioteket och förlagsverksamheten samt förstärkt litteraturexporten. Att skapa tillgång till öppna webbtjänster och publiceringar samt att erbjuda och utnyttja digitalt material har spelat en central roll. Sällskapet publicerar kritiska editioner av finsk litteratur på webben, Finlands nationalbiografi och databasen Suomen Kansan Vanhat runot.

Inom sällskapet fungerar ett folkdiktningsarkiv, ett litteraturarkiv, ett vetenskapligt bibliotek, ett förlag, en forskningsavdelning och FILI, som är till för att befrämja litteraturexport. De olika avdelningarna har egna chefer. Utöver sin uppgift som generalsekreterare leder Lehtonen själv även forskningsavdelningens verksamhet.

– Varje avdelning har en expertchef. Jag deltar endast i de beslutsprocesser där jag behövs. Genom forskningsavdelningen kommer jag i kontakt med forskningsarbetet. Det är fint att få vara med och skapa förutsättningar för forskning för andra.

Personer med chefsbefattning är eftertraktade för olika samhälleliga förtroendeuppdrag. Lehtonen har lärt sig att välja de förtroendeuppdrag som han deltar i.

– Man måste kunna välja vad som är värt att delta i och vad man har möjlighet att använda sin tid till. Det är frustrerande att sköta om förtroendeuppdrag som inte känns som ens egna. Jag gläds dock över att vara ordförande i styrelsen för Rom-institutets stiftelse. Det är något jag är inspirerad av. Jag har själv fått arbeta i Villa Lante i tiderna. I dess styrelse har jag fått lära mig mycket om hur man tillsammans med experter inom akademiska ärenden, administration och näringsliv skapar förutsättningar för forskningsinstitut. Dessutom har jag varit med i Suomen Viron-instituuttis verksamhet. Utanför den akademiska världen fungerar jag för närvarande som ordförande för Bastusällskapet. Utöver dessa är jag verksam i några vetenskaps- och kulturorganisationers styrelser och delegationer samt som expert i olika både inhemska och internationella uppgifter.

Bild: Gary Wornell.​
Bild: Gary Wornell.​

Tuomas M.S. Lehtonens förtroendeuppgifter för närvarande

Tillbaka