Tillbaka

Tuija Wahlroos

Tuija Wahlroos
16.6.1968, Kajana

Filosofie magister (konsthistoria) 1996, Helsingfors universitet

Museichef 2005–, Gallen-Kallelamuseet
Stf museichef 2003–2005, Gallen-Kallelamuseet
Utställningschef 1998–2003, Gallen-Kallelamuseet
Stf museichef 1997–1998, Gallen-Kallelamuseet
Utställnings- och projektchef 1995–1997, Gallen-Kallelamuseet
Utställningssekreterare 1995, Högfors stad
Arbetsgivare under studietiden 1998–1994: Helsingfors stad, Designmuseet, Gallen-Kallelamuseet, Retretti konstcentrum, Galerie Forsblom, Galleria Katariina, tidningen Kainuun Sanomat

Kalevalasällskapets styrelse 2008–
Museifackförbundets styrelse 2008–

Bild: Markus Wahlroos
Text: Tuija Wahlroos (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)

Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Expertis i ständig utveckling

Jag arbetade för första gången på Gallen-Kallelamuseet sommaren 1991. Därefter har museet och bildkonstnären Akseli Gallen-Kallela utgjort en viktig del av min yrkesidentitet – först vid sidan av mina studier, sedermera som mitt heltidsarbete. Det kan tyckas snävt att koncentrera sitt arbete på en enda persons livsverk, men Gallen-Kallela har trots allt erbjudit mig en rik värld och en rik arbetsmiljö.

I museets lilla arbetsgemenskap fascinerades jag redan från början av de mångsidiga arbetsuppgifterna, den uppmuntrande andan och möjligheten att redan som ung utföra professionellt arbete. Expertis i frågor som gäller Gallen-Kallela är ett grundläggande drag i Gallen-Kallelamuseets verksamhet, och denna expertis har jag utvecklat under närapå 25 år. Det är fråga om en uppgift som ständigt förutsätter uppmärksamhet. Även efter alla dessa år stöter jag dagligen på ny information. Gallen-Kallelas vittomfattande verksamhet väcker både häpnad och glädje: den driver museet framåt och möjliggör intressant verksamhet och samarbete. Det är viktigt att utveckla museets verksamhet med hänsyn till forskningsresultat. Likaså är det viktigt att lyssna på publiken som är intresserad av Gallen-Kallela och att dela information och upplevelser med dem.

Gallen-Kallelamuseets uppgift är också att få andra aktörer att bli mer intresserade av konstnären. Detta förverkligas genom att museet delar sin expertis, sina samlingar och sitt material med allmänheten. Denna synpunkt har utgjort grunden för Gallen-Kallelas 150-årsjubileum som firas år 2015. Jubileumsåret har gett upphov till ett flertal evenemang runtom i Finland. Gallen-Kallelamuseet har dessutom erövrat de sociala medierna genom att skapa en egen historisk Facebook-profil för Gallen-Kallela. I samband av detta har vi på museet fått visa upp vår expertis på mikronivå och påvisa arkivkällors betydelse när det gäller rekonstruering av det förflutna.

Genom att ha gjort materialet tillgängligt för en allt större publik, bland annat med hjälp av digitalisering och gemensamma webbtjänster, har Gallen-Kallelamuseet börjat existera även utanför sina fysiska väggar. Det har skett snabba förändringar i museets arbetssätt, vilket har förutsatt att även jag själv ska lära mig något nytt och förändra min attityd. Därtill har det krävts mod. Till exempel en bildsamling med fri användningsrätt skulle ha varit en omöjlig tanke ännu för två årtionden sedan. Vi på Gallen-Kallelamuseet har dock en stark tro på att öppna material och ett öppet synsätt bidrar på bästa sätt till en utveckling i vår verksamhet. Konstnärliga och historiska arkiv som är sakkunnigt kontextualiserade väcker intresse bland allt övrigt informationsflöde.

Tuija Wahlroos håller ett föredrag på Kalevalasällskapets seminarium 26.2.2015. Foto: Elina Lampela/Kalevalasällskapet.

 

Tillbaka