Tillbaka

Tomi Huttunen

4.2.1971, Kuusankoski

Filosofie magister 1997, filosofie licentiat 1999 och filosofie doktor 2007 (ryska språket och litteraturen), Helsingfors universitet

Docent i rysk litteratur och kultur 2010–, Helsingfors universitet
Professor i rysk litteratur och kultur 2014–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i rysk litteratur 2012–2014, tidsbunden universitetslektor 2011–2012 och forskardoktor 2008–2010, Helsingfors universitet
Koordinator 2003–2007, Finlands Akademis forskningsprojekt Pietari/Leningrad: kertomus – historia – nykyisyys (S:t Petersburg/Leningrad: berättelse – historia – nutid)
Redaktör 2002–2012, tidningen Idäntutkimus
Forskarstudent 1997–2002, Alexanderinstitutet och Helsingfors universitet

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman: Ryskt avantgarde, rysk imaginism (Anatolij Mariengof), montage i rysk kultur (kultursemiotik), rysk postmodernism (Lev Rubinstein), rysk rock och dess poesi

Forskningsprojekt: Itsesyntyinen venäläinen avantgarde om ryskt avantgarde (Konestiftelsen, 2013–2015) och Mötet mellan den ryska och den finlandssvenska modernismen (Svenska Kulturfonden, 2015–2017)

Priser och utmärkelser:
Årets kund vid Nationalbiblioteket 2014
Finska Vetenskapsakademiens pris för doktorsavhandling 2008
Finlands slavistkrets pris för pro gradu-avhandling 1997
Studentpris av Alumnföreningen vid Helsingfors universitet 1996

Tomi Huttunens motto: ”Helsingfors universitet är inte så mycket ett brand som ett band: om vi spelar bra ihop, kan vi skapa hitlåtar.”

Bild: Kirill Reznik
Text: Tomi Huttunen (Riitta-llona Hurmerinta, red.)

Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Biblioteket lockar

Första bekantskapen med Dostojevskij var omskakande. Den sextonårige Tomi Huttunen slukade Brott och straff på två dygn och fick rent av fysiska symptom. Influerad av boken skrev han ett osammanhängande brev till en god vän, ett brev som han gärna hade tagit tillbaka följande dag.

– Jag kan inte minnas någon annan läsupplevelse som skulle ha drabbat mig på samma sätt, säger Huttunen, som i dag är professor i rysk litteratur och kultur.

Enligt Huttunen är den ryska litteraturen full av liknande chockeffekter. Kanske det är därför han är så fascinerad av den.

På 1990-talet vistades Huttunen i S:t Petersburg där han studerade och arbetade med barn. Han trivdes utomordentligt. Livet i Ryssland på den tiden bjöd på likadana extrema känslor som Huttunen vant sig vid i litteraturen.

– Alltid när jag kom tillbaka till Finland kändes det som att vara i en film som spelades upp långsamt. Alla rörde sig, talade och kände i ett långsammare tempo. Och mindre.

I dag har Ryssland förändrats. Huttunen var nyligen i Nizjnij Novgorod och blev förvånad över den sovjetiska stämningen. Å andra sidan är stämningen i S:t Petersburg fortfarande helt och hållet europeisk.

Avhandlingslycka

Huttunen blev antagen till studier i ryska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet 1992. När man under gulnäbbsintagningen diskuterade Gogol, Gorkij och Harms kände han att han hade hittat hem.

Som professor är Huttunen lite orolig över hur dåligt dagens studenter känner till klassikerna när de kommer till universitetet. Men han blir desto gladare när han märker att deras läsiver väcks. Han tar med sina studenter till Slaviska biblioteket och har utarbetat inlärningsuppgifter tillsammans med bibliotekarierna där.

Slaviska biblioteket, som hör till Nationalbiblioteket, är en välbekant och kär plats för Huttunen. Nationalbiblioteket utsåg honom till och med till Årets kund i höstas.

– Arbetet med min pro gradu-avhandling var en lycklig tid för mig, eftersom jag fick tillbringa så mycket tid i biblioteket. Det var det som fick mig att bli forskare – jag ville hela tiden vara på biblioteket.

Huttunen forskar i ryskt avantgarde och samarbetar med ryska forskare, författare, konstnärer och musiker, som han har bjudit in till universitetet för att föreläsa och diskutera. I vår kommer redaktionen för kulturtidningen Colta på besök. Tidningen ges ut på nätet, och redaktionen har fått uppleva påtryckningar från myndigheterna.

– Vi kan vara förmedlare och erbjuda en mötesplats för forskare och kulturfolk från öst och väst. Det viktigaste är att föra en dialog, och vi har goda förutsättningar att främja det.

Tomi Huttunens lästips: Den nyligen översatta (till finska) anekdotsamlingen Harmsiaadi… ja he kaikki rakastivat venäläistä kirjallisuutta är en skämtsam introduktion till den ryska litteraturen.

Text: Reetta Vairimaa. Denna intervju av Tomi Huttunen har publicerats i Yliopistolainen 4/2014 och den finns också tillgänglig på universitetets intranät Flamma.

Foto: Linda Tammisto.

 

Tillbaka